Det förekommer cookies på ellinorlofgren.se. Genom att fortsätta läsa på ellinorlofgren.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

19:21 | januari 16, 2021

Gravid vecka 33 + 34

(När jag skriver det här så har jag precis gått in i vecka 35, så ingen blir förvirrad hehe)
GRAVIDVECKA: 33 + 34
Nu har vi passerat 84% utav hela graviditeten! 

BEBISENS STATUS:
Bumlingen har nu passerat 40cm och i slutet utav den här veckan kommer han att vara ca 45cm lång!!! Det är ju helt sinnessjukt. Dessutom har han fixerat sig. Mina revben åker på ordentliga smällar lite hela tiden och han är helt galen mellan 23-01 på natten och runt 06 (men lever rövare övrig tid också visserligen).

MIN KROPPS STATUS:
Jag börjar bli riktigt tung nu och det känns i kroppen att jag har gått upp en del i vikt. Det är ett känsligt ämne det här, men kom ihåg att jag var en tunn tjej innan, utan vidare muskler. Och det känns verkligen i rygg/knän/fötter osv haha, jag känner mig svag liksom. Därför rekommenderar jag prick alla kvinnor som planerar att bli gravida att: träna upp muskler innan! Jag går till min gravidmassör/naprapat varje vecka nu för att kunna ha ett liv utan smärtor. Jag har aldrig någonsin längtat så mycket efter att stärka upp kroppen med hjälp utav träning! Vad hääändz….

Annars då? Nu senaste har det blivit trööngt att få på sig ringarna på fingrarna, och jag får blodstopp i benen utav mina strumpor hahaha. Sammandragningarna har chillat ner sig, men så fort jag går utanför dörren så blir dem täta och gör ont. Därför håller jag mig mest inne hehe.

PSYKISK STATUS?
Jag har fått tillbaka så mycket energi!! Så den vågen RIDER JAG PÅ! Men för någon dag sedan kom det en dipp när jag hittade både bristningar på magen, åderbråck och celluliter (har haft innan men inte som nu såklart<3). Jag försökte verkligen att trycka bort dom tankarna, och de här märkena har förmodligen suttit där ett tag, bara att jag inte har sett dem. Jag observerar sällan min kropp med ett kritiskt öga. Och jag blev lite rädd för att jag plötsligt skulle hamna tillbaka i dom banorna. Men icke! För nu känns alltihopa så värdsligt och normalt. Jag bryr mig liksom inte? Vilket är så så skönt. 

CRAVINGS?
Choklad, semlor och San Pellegrino dryck med blodapelsinsmak.


STATUS PÅ INKÖP TILL BABY?
Vi är more or less helt färdiga! Det enda som saknas nu är:
– Vår cityvagn (blir en Stokke Xplory)
– En tavla som är på inramning
– Mörkläggningsgardiner
– Ersättningsmaskinen Baby Brezza som alla pratar så gott om!

ÄR DET NÅGOT NYTT SOM HAR HÄNT SEDAN SIST?
Vi har bokat in en profylaxkurs med en doula – det ska bli spännande att se om det gör mig mer trygg och säker inför förlossningen. Jag återkommer såklart på den punkten!

4 kommentarer



15:54 | januari 6, 2021

Gravid vecka 31 + 32 – inga fosterrörelser och prematura sammandragningar

GRAVIDVECKA: 31 + 32
80% avklarat och dessa veckorna hade jag sett fram emot. För jag visste att dem skulle gå fort (dem inföll nämligen över jul och nyår). 

BEBISENS STATUS:
I början utav v31 var Kotten 37cm och i slutet utav v32 var h*n 39cm. Med en vikt på ca 2kg. Det känns även som att Kottis-bebis har sjunkit ner med huvudet en del nu. Vilket barnmorskan bekräftade, dock var huvudet fortfarande ”ruckbart” och inte ”fixerat”. Men dagen därpå hos aurorabarnmorskan så låg h*n helt upp och ner igen haha vilket känns bra när man tänker på vad som har hänt dessa veckorna (läs vidare)… Tydligen har jag ett bäckenben som sitter långt ner + är brett så ongen har mycket plats att röra sig på haha.

Jag vet inte riktigt vad jag ska kalla bebisen här på bloggen haha? I det här inlägget har jag ju skrivit Kotten men det kallar vi ju egentligen till vår hund Bruno? Vi säger mest något utav namnen vi velar mellan alternativt ”Bumlingen” men det passar inte riktigt in på veckans aktivitet… För att under julledigheten har Bumlingen inte rört på sig som vanligt…

På alla dessa bilderna har jag sammandragningar. Jag förstår om det är svårt för er att se det – men magen blir stenhård och klotrund.

FYSISK STATUS:
Något jag inte hade räknat med var att jag skulle få så mycket sammandragningar under graviditeten. Sedan julafton har jag haft sammandragningar var 20e minut dag som natt. Oavsett fysisk aktivitet eller inte (vaknade av dem på nätterna). Jag testades för urinvägsinfektion som visade negativt. Och i mellandagarna trappades det upp till sammandragningar varje kvart + att dem började göra ont och jag blev illamående varje gång det hände.

En dag fick jag sammandragningar VARANNAN minut, och för någon sekund där trodde jag att kroppen var redo för att trycka ut Bumlingen haha. För det var ett tryck ”neråt” samtidigt.  Tack och lov lugnade det dock ner sig. Men dagen därpå hade jag istället sammandragningar som höll i sig 1h. Vila 20min. Sammandragning 1h. Vila 20min osv… Och den dagen kände jag knappt fosterrörelser på hela dagen heller. Trots att jag testade att ”trix” för att få igång rörelser. Så barnmorskorna på SÖS beordrade (istället för betonade som tidigare) vikten av att VILA och vara extra vaksam på fosterrörelser. Och till läggdags kände P sparkar när han tröck på magen<33

Jag har fortfarande sammandragningar ofta, och skulle Bumlingen kika ut nu skulle h*n ju troligtvis må bra. Men både min barnmorska och barnmorskorna på SÖS benämner smärtorna som ”prematura sammandragningar” eller ”tidiga förvärkar”. Så nu måste jag undvika stress och mycket fysisk aktivitet så mycket jag bara kan…

Övriga tankar kring detta: jag gillar ju hela grejen med sammandragningar, att livmodern tränar upp sig själv inför förlossningen och så vidare. Men jag trodde ALDRIG att dem skulle vara så energikrävande? Jag känner direkt att när sammandragningarna är tätare = jag blir tröttare. Så jag kan bara tänka mig hur saaaaatans sluuuuuutkörd man kommer vara efter förlossningen.

PSYKISK HÄLSA:
Okej!! Mina hormoner har balanserats, och jag känner livsglädje igen. Hejdå vidriga äckelhormoner mo ha ha!! Dock har jag känt mig svag den senaste tiden och undrat om det är något fel på mig? ”Varför verkar alla andra gravida klara av livet precis som vanligt? Varför känns det som att det bara är jag som klagar osv?” Fått så peppiga kommentarer både ifrån vänner, familj och er läsare kring det<3 Man kan ABSOLUT ha en värre graviditet till mig, men jag gillar verkligen inte att vara gravid och det känns inte som att min kropp är gjord för att vara det heller. Bumlingen får gärna tjocka på sig inne i magen några veckor till, men för mig hade graviditeten gärna fått vara över nu.

CRAVINGS:
Innan julen var det semlor. Under julen var det choklad (After Eight, Paradis, Marabou osvosv). Och över nyår fram tills idag har det varit drickan Sanpellegrino med blodaelsinsmak. Sur vinegrette på krapriga kålsallader håller fortfarande i sig och thaimat.
STATUS PÅ INKÖP AV BABYGREJER?
I mellandagarna fick vi hem ett stort paket med nödvändigheter till bebis och maaaj. Typ amningsinlägg till BHn, snorsug (heter det så?), oljor, blöjor ja u name it! Men också en babysitter som man kan fästa på en matstol så Bumlingen kan sitta med när vi äter middag osv. En sån här alltså. Paketet gjorde i alla fall allt lite verkligare….<3 Vi har fortfarande inte fått upp något på väggarna i barnrummet, förutom bokhyllan som nästan är full med böcker nu haha. Min mamma är ansvarig för barnlitteraturen här hemma, och jag tror aldrig att ett barn kan få för mycket böcker<3

ÄR DET NÅGOT NYTT SOM HAR HÄNT SEDAN SIST?
Tanken är ju att vi ska ha två barnvagnar. En Stokke Explory som ”cityvagn” och en Stokke Trailz härute eller i Skåne etc. Trailzen togs ur sortiment den här hösten, så vill man köpa en får det bli beggat vilket vi hade tänkt (vi är alltså stora Stokke-fan sedan years back då dem är höööga, snygga osv). Så iaf, på juldagen kom P’s familj hit… Med… Håll i hatten… En Stokke Trailz! Vår systersons gamla i superfint skick som vi fick ärva<3 Så VI HAR BLIVIT MED VAGN! Är så tacksam verkligen <3 Nu ska den gossas upp med filtar och annat mys.

2 kommentarer



11:16 | december 18, 2020

Gravid vecka 30


GRAVIDVECKA: 30
75% avklarat och 70 dagar kvar utav graviditeten!!!!! 

Bebisens status:
Toppelitopp! Finns verkligen inget mer å säga än det den här veckan. Jag har börjat få mer sparkar mot revbenen, och ibland trycker h*n hela sin rygg (tror jag?) mot ”framsidan” av min mage (alltså inte in mot ryggen). Det kan vara obehagligt för då känns det som att det rullar en 10cm stor dankboll längst insidan av magen. Det är crazy att bebisen är så ”långt bort” fast samtidigt bara någon centimenter ifrån mig hela tiden.
Psykisk status?
Jag har börjat inse att jag inte kan styra min kropp eller mina hormoner (perfekt att jag kom på det så sent i graviditeten :’-)) vilket någonstans känns rätt skönt. Jag har liksom gett upp att försöka streta emot mitt dåliga mående eller när jag har ont i kroppen. Det är bara att acceptera läget och det är varken mitt fel eller något jag kan påverka. Meeeen jag måste säga att jag har mått väldigt väldigt bra de senaste dagarna! Thank you högre makter <3333 Men gravidhormoner är INTE att leka med kan jag säga er. En kund ringde här om dagen och sa samma sak ”jag har mått som du mår nu och det släpper när ungen är ute<3” I hope sooooo!

Cravings?
Apelsiner, grapefrukt och Risenchoklad.

Status på alla inköp till babyrum mm?
Wihooo! I veckan kom babygymmet hem tillsammans med blöjhink och massa andra praktiska grejer. Typ lakan till vagn, små servetter för att torka rumpan jaaa I don’t now really för det var bästis Carro som berättade vad vi behövde. Men någon snuttis, mobilhänge över vagnen. Ja u name it!

Är det något nytt som har hänt sedan sist?
Magen har sagt POPP!! Alltså literally. På dessa bilderna hade jag sammandragningar också, så magen ändrade helt form hahaha. Det börjar absolut bli TYNGRE men än så länge känner jag mig fortfarande rätt normal. Men promenaderna utomhus går ju långsammare och långsammare så att sägaaa. Vi ska boka in en profilaxkurs hemma så att P kan få vara involverad och ställa frågor efter nyår. Längtar satan tills dess.

Plus att det är så GALET många utav våra vänner som också väntar tillökning. Vi är uppe i 17 olika par nu!!!!! Det måste ju ändå vara någon form utav superrekord? 2021: Coronabarnens år! I turordningen så har de första BF i mitten utav januari, sen kommer vi den 25e februari, och sedan rasslar det alltså in 15 till innan augusti. W-T-F?!

När jag tänker tillbaka på graviditeten så är det dessa veckor jag egentligen minns:
– Vecka 7 (plussade på stickan)
– Vecka 21 (berättade för er)
– Vecka 23 (min migrän började succesivt avta och tur var väl det annars hade jag nog inte överlevt haha)
– Vecka 30. För att det har varit en milstolpe hela tiden. Nästa vecka är det julafton och då är det bara två månader kvar till beräknad ankomst. HERREGUD!

Alla veckor här emellan är faktiskt rätt luddiga, konstigt nog. Det är sjukt hur hjärnan fungerar!!

2 kommentarer



13:49 | december 13, 2020

Gravid vecka 28 & 29 – sörjer att graviditeten inte blev som jag hade tänkt mig

GRAVIDVECKA: 28 + 29
Nu har vi passerat 70% utav hela graviditeten. Vad i hela helv händer?!

Bebisens status:
Lillen mår bra! Jag tycker att rörelserna har blivit annorlunda i magen nu. Innan har det varit långsamma *duuns duuuns* inne i magen. Men i v28 kändes det istället som när man är riktigt dålig i magen och allt bara rör på sig samtidigt ni vet? Och i v29 har det lugnat ner sig igen och jag känner inte lika mycket rörelser varje dag längre. Det känns som att h*n sover mer nu. När jag var hos barnmorskan så håller bebben fortfarande sin kurva, och ligger en bra bit över medel.

Min kropps status:
När jag tog dessa bilderna i spegeln så tyckte jag att magen såg rätt liten ut för att vara i v29 (tvi fick jag för i skrivandes stund är jag i v30 och det har sagt BAM hahaha). Min foglossning i muttis har inte varit att leka med den senaste tiden. Och mina järnvärden hade gått ner ganska mycket. Så nu äter jag nya tabletter både morgon + kväll för att höja värdena lite. Många säger ju att man ska bli hård i magen och passa sig för hemorrojder nu, men jag är inte alls hård hehe så oroar mig inte jättemycket för det just nu. Juste min andning har blivit kaaaos lately också så tyvärr har astmamedicinen blivit en del utav mitt liv igen.

Psykisk status?
Ja nejmen ni vet ju vid det här laget att jag har haft mina bättre dagar så att sägaaa. Och mitt dåliga mående beror nog på min isolering iom corona. Min barnmorska sa ju till mig på skarpen att det här på allvar, så den här veckan har jag haft ett möte, bästis bodde här över helgen och våra närmaste vänner kom över på middag i torsdags. Jag har såklart haft sämst samvete över det menmen.

Min barnmorska tror att jag har utvecklat panikångest iom med mina andningssvårigheter senaste tiden. Men jag vettifasiken. Jag är absolut inte överlycklig atm men jag är ju INTE deprimerad. Kan man få panikångest ändå? Jag har aldrig haft det innan så I don’t know. Vill bara att allt ska vara som vanligt? Att jag kan må som vanligt? Ha det som vanligt osv. Men antar att mycket hormoner spelar in och underliggande stress säkert. Förhoppningsvis tar de nya järntabletterna bort toppen på isberget.

Cravings?
Bakverk!!! ÄNTLIGEN har jag fått tillbaka mitt sötsug. Eller okej krydd jag vill fortfarande mest ha surt och grejer som biter tag i kinderna. Men jag är inte lika manisk med rödkål osv. Nu vill jag mycket hellre ha en semla, lussebulle eller ja vilket bakverk som helst. Precis som det var innan graviditeten med andra ord nomnomnom.

Status på alla inköp till babyrum mm?
Alltså jag tror att jag har börjat sörja lite att den här graviditeten inte riktigt blev som jag har tänkt mig. Och att den på riktigt snart är slut och att jag aldrig kommer att få uppleva den igen… Bara det här med att BOA inför bebbens ankomst…? Alltså det är inte jättelätt när man som förstföderska bara sitter och köper grejer online. Istället för att få klämma och känna i butik, fråga personal om hjälp och råd osv. Bästis Carro har ju en babybutik i Linköping som heter Sagoland. Så hon kommer hjälpa oss med mycket smågrejer som man inte tänker på. Typ blöjhink, olika typer av filtar osv. Inte vet jag ens haha?! Har ju nöll köll. Men det känns ändå så skönt<3

Barnvagnen, babyskydd och skötbord är beställda!!!! Vilket känns som en sån biggie då vi typ inte har några grejer än haha. Barnrummet är färdigmålat och klart också. Check check check.

Är det något nytt som har hänt sedan sist?
Jag har haft ett möte med min aurorabarnmorska på SÖS. Jag kan skriva i ett separat blogginlägg hur det gick, och hon frågade vänligt men bestämt om jag inte skulle vilja planera ett kejsarsnitt. Samtidigt som hon bara rabblade alla negativa aspekter med det… AH blir så matt. Men vi kan prata mer om det här längre fram.

8 kommentarer




12:21 | november 25, 2020

Gravid vecka 26 & 27 – depression och sammandragningar

GRAVIDVECKA: 26 + 27
Idag är 67,1% av graviditeten avklarat och det är 92 dagar kvar av graviditeten! Idag på DAGEN är det prick 3månader kvar tills beräklad födsel (25e feb). Det kändes så sjukt att gå in och appen och se att det plötsligt var under hundra dagar kvar…

Bebisens status:
Bebisen är 32cm lång och väger närmre 1100 gram. Sist jag var hos barnmorskan så låg lillen över kurvan på vikt och hade växt på sig från att vara kört till att ha blivit ”normallång” för sin vecka. Sättet barnmorskorna mäter det på (ett måttband över magen) känns dock inte så skrivet i sten hehe?

Min kropps status:
Min navel har ploppat ut nu! Och min halsbränna har levlats upp så jag hostar en del (speciellt på kvällarna när man ligger ner och bebisen trycker på uppåt). Men annars mår kroppen bättre än någonsin. Tror min ichias nerv börjar hamna i kläm igen precis som i början utav graviditeten. Juste!! Jag tror att jag fick mina första sammandragningar i förra veckan. Jag var ute på en promenad och plötsligt kom det mildra smärtor men som blev värre och värre. När det var som värst fick jag stå blixtstilla och bara andaaaaas. Det slutade med att P kom och hämtade mig. I övrigt så är jag piggare än NÅGONSIN. Som att jag har ätit dubbla ADHD mediciner haha.

Psykisk status?
Jag känner mig väldigt stabil och hela min hjärna och vardag tänker inte längre på förlossningen på samma sätt. Så det är asskönt! Men igår var faktiskt första dagen jag kände mig lite deppig (alltså inte bara på lite dåligt humör utan verkligen nedstämd)? These times har verkligen fått mig att inse hur viktigt det är för mig med socialt utbyte. Tanken om en babyshower, en babymoon, gravidfotografering, att bo utomlands med bebis etc etc släppte jag egentligen för länge sedan. Men i veckan är det som att jag har insett att jag faktiskt har blivit lite snuvad på saker jag verkligen har sett fram emot som gravid. Smågrejer jag vet. Men jag har ändå sett fram emot dem. Och jag vet ju inte om jag någonsin vill/kommer att bli gravid igen så det är ju saker jag inte får tillbaka.

Jag har varit rädd för 3 saker under graviditeten/förlossningen: att jag ska få panik under förlossningen, att P inte får följa med till förlossningen och att jag ska bli deprimerad under graviditeten eller första tiden med bebis. Så jag hoppas verkligen att måendet vänder lite.

Cravings?
Julskinka på vörtbröd med Västerviksenap. Nu längtar jag efter rödbetsallad och köttbullar på mackan nom nom nom.

Corona tankar:
Jag börjar dock känna mig lite lätt stressad över att vi har så många inköp kvar? Det är mycket saker under graviditeten som inte riktigt har blivit som vi har tänkt (såklart) i och med Corona och restriktionerna. Tillexempel så har vi ju testat ut vagnar innan jag blev gravid, men inte provkört någon sedan dess. Nu med nya restriktionerna så vill jag inte skapa trängsel genom att besöka barnvagnsaffärer?

Jag är inte rädd för att smitta någon eller bli smittad (kanske borde vara pga graviditet plus astma?) utan mer att statsministern och Folkhälsomyndigheten säger att vi ska hålla oss hemma och då vill jag bara göra rätt för mig. Men samtidigt känns det hål i huvudet att göra ett så dyrt köp som barnvagn utan att känna och klämma? Hur tänker ni andra gravida med sånt? Struntar ni i restriktionerna och går ut och shoppar ändå? Vet inte alls hur jag ska tänka.

Är det något nytt som har hänt sedan sist?
Nej ingenting? Jag har dock kommit på en grej jag gärna har med i mitt förlossningsbrev. Min vän Sarah Tjulanders förlossningsvideo (se här klick). kändes så himla odramatisk. Och inte alls som ett utdrag ur ett kaosartat avsnitt av Grey’s and Anathomy. Mycket för att rummet var nedsläckt och alla var så lugna tror jag. Så får vi chansen vill jag gärna ha ett nedsläckt rum på förlossningen. Och bada badkar hehe 🙂 Är besatt av det precis som varje höst.

Här kan ni läsa om vecka 22, vecka 23, vecka 24, vecka 25.

14 kommentarer