Det förekommer cookies på ellinorlofgren.se. Genom att fortsätta läsa på ellinorlofgren.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

12:21 | november 25, 2020

Gravid vecka 26 & 27 – depression och sammandragningar

GRAVIDVECKA: 26 + 27
Idag är 67,1% av graviditeten avklarat och det är 92 dagar kvar av graviditeten! Idag på DAGEN är det prick 3månader kvar tills beräklad födsel (25e feb). Det kändes så sjukt att gå in och appen och se att det plötsligt var under hundra dagar kvar…

Bebisens status:
Bebisen är 32cm lång och väger närmre 1100 gram. Sist jag var hos barnmorskan så låg lillen över kurvan på vikt och hade växt på sig från att vara kört till att ha blivit ”normallång” för sin vecka. Sättet barnmorskorna mäter det på (ett måttband över magen) känns dock inte så skrivet i sten hehe?

Min kropps status:
Min navel har ploppat ut nu! Och min halsbränna har levlats upp så jag hostar en del (speciellt på kvällarna när man ligger ner och bebisen trycker på uppåt). Men annars mår kroppen bättre än någonsin. Tror min ichias nerv börjar hamna i kläm igen precis som i början utav graviditeten. Juste!! Jag tror att jag fick mina första sammandragningar i förra veckan. Jag var ute på en promenad och plötsligt kom det mildra smärtor men som blev värre och värre. När det var som värst fick jag stå blixtstilla och bara andaaaaas. Det slutade med att P kom och hämtade mig. I övrigt så är jag piggare än NÅGONSIN. Som att jag har ätit dubbla ADHD mediciner haha.

Psykisk status?
Jag känner mig väldigt stabil och hela min hjärna och vardag tänker inte längre på förlossningen på samma sätt. Så det är asskönt! Men igår var faktiskt första dagen jag kände mig lite deppig (alltså inte bara på lite dåligt humör utan verkligen nedstämd)? These times har verkligen fått mig att inse hur viktigt det är för mig med socialt utbyte. Tanken om en babyshower, en babymoon, gravidfotografering, att bo utomlands med bebis etc etc släppte jag egentligen för länge sedan. Men i veckan är det som att jag har insett att jag faktiskt har blivit lite snuvad på saker jag verkligen har sett fram emot som gravid. Smågrejer jag vet. Men jag har ändå sett fram emot dem. Och jag vet ju inte om jag någonsin vill/kommer att bli gravid igen så det är ju saker jag inte får tillbaka.

Jag har varit rädd för 3 saker under graviditeten/förlossningen: att jag ska få panik under förlossningen, att P inte får följa med till förlossningen och att jag ska bli deprimerad under graviditeten eller första tiden med bebis. Så jag hoppas verkligen att måendet vänder lite.

Cravings?
Julskinka på vörtbröd med Västerviksenap. Nu längtar jag efter rödbetsallad och köttbullar på mackan nom nom nom.

Corona tankar:
Jag börjar dock känna mig lite lätt stressad över att vi har så många inköp kvar? Det är mycket saker under graviditeten som inte riktigt har blivit som vi har tänkt (såklart) i och med Corona och restriktionerna. Tillexempel så har vi ju testat ut vagnar innan jag blev gravid, men inte provkört någon sedan dess. Nu med nya restriktionerna så vill jag inte skapa trängsel genom att besöka barnvagnsaffärer?

Jag är inte rädd för att smitta någon eller bli smittad (kanske borde vara pga graviditet plus astma?) utan mer att statsministern och Folkhälsomyndigheten säger att vi ska hålla oss hemma och då vill jag bara göra rätt för mig. Men samtidigt känns det hål i huvudet att göra ett så dyrt köp som barnvagn utan att känna och klämma? Hur tänker ni andra gravida med sånt? Struntar ni i restriktionerna och går ut och shoppar ändå? Vet inte alls hur jag ska tänka.

Är det något nytt som har hänt sedan sist?
Nej ingenting? Jag har dock kommit på en grej jag gärna har med i mitt förlossningsbrev. Min vän Sarah Tjulanders förlossningsvideo (se här klick). kändes så himla odramatisk. Och inte alls som ett utdrag ur ett kaosartat avsnitt av Grey’s and Anathomy. Mycket för att rummet var nedsläckt och alla var så lugna tror jag. Så får vi chansen vill jag gärna ha ett nedsläckt rum på förlossningen. Och bada badkar hehe 🙂 Är besatt av det precis som varje höst.

Här kan ni läsa om vecka 22, vecka 23, vecka 24, vecka 25.

14 kommentarer



14:07 | november 18, 2020

Gravid vecka 25 – celluliter, åderbråck och marabou TUC

Halloj! Inlägget ni får läsa nu skrev jag ihop i förra veckan, men glömde helt att publicera. Då hade jag precis gått in i v25 (byter vecka på fredagar). Men texten handlar alltså om v.25. Hoppas ni inte blir allt för förvirrade. Men i dagsläget är jag alltså inne i v26 så det kommer en ny uppdatering om den veckan också.
GRAVIDVECKA: 25
62,9% avklarat och det är 113 dagar kvar av graviditeten!

Bebisens status:
Bebisen är 30cm lång och väger ca 800gram. När jag träffade barnmorskan i början utav veckan så fick hon veva runt med ultraljudsmonitorn som en elvisp över magen. Så fort hon satte ner staven fick hon febrilt flytta på den för att hinna med i bebisens tempo. Hittills finns det ju en del plats kvar där inne som h*n kan röra sig på, men trots det känns det så så trångt. Jag har börjat fatta mönstret för när h*n är vaken och sover också, det följer ett ganska tydligt schema timme för timme.


Min kropps status:

Jag mår fortfarande toppelitopp! Inga krämpor alls egentligen *peppar peppar*. Hoppas det håller i saaj! Magen har börjat klia saaaatan dock. Det spelar ingen roll hur mycket jag smörjer med olja och hudlotion. Så idag köpte jag Locobas på Apoteket som är en superfet kräm. Håll tummarna för att det hjälper! Eh juste jag har börjat flåsa som en jävla ko så fort jag ska flytta mig i soffan pga att magen är stenhård och proppfull känns det som haha. Har även märkt att magmusklerna har börjat glida isär nu och att jag inte har samma styrka där. Har även fått mycket celluliter på sidan av låren + åderbråck (tydliga blodkärl). Antagligen för att jag har gått upp i vikt hehe.

Psykisk status?
Jag känner att min ADHD spökar en del nu. Eller ja, den i kombination med min preggo-hjärna är faktiskt inte ashärlig. Gråtit över det i veckan för att jag känner mig som ett BARN i huvudet. Absolut ingenting fastnar och det är så förbannat frustrerande, speciellt när jag jobbar. Här om dagen åkte jag ut med bilen och hade glömt att stänga laddlocket till elen? Och när jag tittade upp mot huset stod ytterdörren öppen? Haha hade alltså tänkt att lämna huset helt öppet. Ahh pallar ej.

Cravings?
Denna veckan har det helt klart varit Marabou TUC. Den chokladkombon är…? Out of this world. Har ju som vanligt en dille på kriiiisp (genomgående i mitt liv generellt dock). Alltså typ rödkål, granatäpple, popcorn, knäckebröd etc.

Är det något nytt som har hänt sedan sist?
Första babygrejerna har kommit hem! En bärsele (någon frågade om modell och det är en Babybjörn Mini tror jag man säger?) samt en Babysitter ifrån samma märke + leksaken man kan köpa till och hänga över. Det var en så sjuk känsla att packa upp?! Det blev lite lite verkligare på något sätt…

0 kommentarer



16:10 | oktober 27, 2020

Gravid vecka 23 – fly förbannad på sjukvården

Hej på er allihopa! Nu känner jag att det är dags att börja köra varannan-vecka uppdateringar om magen. Sist körde jag i intervjuformat (läs om graviduppdatering v 22 här klick!). Men nu vill jag köra på exakt samma frågor fram tills BF. Så blir det lättare för er, men framförallt mig själv att komma ihåg utvecklingen när man ser tillbaka.

Tights härifrån (adlink)

GRAVIDVECKA: 23
56,8 % avklarat och det är 121 dagar kvar av graviditeten! 

Bebisens status:
Lillen därinne mår bra! Jag har min moderkaka i framvägg, så rörelserna är rätt diffusa. Innan jag har jag blivit rätt äcklad när andra har pratat om sånt här. Men nu känns det bara så coolt? För varje rörelse kommer jag lite närmre tanken att jag faktiskt bär på ett barn. VÅRT barn. Det har börjat göra ont att ligga på mage eller vända mig om i sängen på natten pga lillen trycker mot alla inre organ. H*n växer så det knakar och är redan 28cm lång och väger 550g.

Min kropps status:
Jag känner att min kropp börjar gå in i någon ”lejonhona fas”. Jag vaknar lättare på nätterna, är mer beskyddande och rädd om min familj, vill gärna bara vara hemma och laga mat (eh?) och min hörsel har blivit helt sinnessjukt bra haha!! Jag har kunnat hålla igång ganska bra på middagar mm, men nu har jag börjat att bli ganska trött. På padeln i förra veckan orkade jag knappt GÅ runt på planen. Vill helst bara sova sova sova. När jag tränar har jag börjat få sjukt i venusberget (fyfan vilket vidrigt ord) och i svanken (förr var det bara i höfterna och rumpan).

Psykisk status?
Jag har blivit mycket lugnare sen jag blev preggo. Men när jag tänker på den rådande Coronasituationen, och hur staten kan tillåta 50 pers på ett event men INTE att min kille får följa med till barnmorskan så brinneeeer jag aaaaav. Jämställdhet är ju en hjärtefråga för mig, och jag tycker att det är SINNESSJUKT att min kille är tillåten att resa till Maldiverna om han vill, gå till jobbet, åka buss kommunalt och gå ut och festa på NATTKLUBB… Meeen han har inte rätt att följa med till varken barnmorskan eller på ultraljuden. Skulle något vara fel med bebisen så hamnar ALLT på mig. Det är ju inte bara jag som är förälder, det är vi båda.

Det är svårt för män sedan innan med både förståelse, frågor och anknytning iom att dom själva inte är gravida. Så besöken hos barnmorskan är ju guld värda ur det perspektivet. Men rätten att få samma information ifrån vården om sitt barn är alltså borttagen för tusentals blivande pappor. Vad får det för konsekvenser? Mer än ännu mer extrastress för oss mammor? För skulle bebisen sluta röra på sig i magen får vi själva åka in till akuten mm. Och vad visar och lär dessa reglerna blivande pappor? Jo att dem inte är lika mycket föräldrar som oss mammor. Det är för Guds skull 2020!!!!!

Det har varit helt tomt på alla mottagningar jag besökt, och risken att jag smittar min barnmorska utan att veta om det är ju lika stor som att min kille skulle råka göra det? Jag förstår inte hur det här INTE kan vara en priofråga bland politikerna? Blir _tokig_. Bara jag tänker på att jag skulle bli själv på sjukhuset eller förlossningen gör att mina kräkreflexer sätts igång. For real.

Cravings?
Clementiner och allt som är syrligt och knaprigt typ? Är absolut inte sugen på en ostfralla eller pasta som jag var förr. Nu vill jag ha citronjuice, granatäpple och rödkål heheh. Vet inte om jag tror på cravings men det kanske är för tidigt för mig? Det enda jag starkt känner är att jag inte är sugen på socker. Vissa säger ju att alkoholsuget mm försvinner när man blir preggo, men jag kan inte tänka mig något godare än en stark GT med grapefrukt hahhaa. Och typ 511 snus? Jag snusade inte ens innan wtf. Min mormor hade cravings efter SAND så jag hoppas inte jag hamnar där.

Bilderna är tagna vid 14. På morgonen är magen mindre, på kvällen större. Men rakt framifrån syns den inte alls lika mycket som från sidan.

Är det något nytt som har hänt sedan sist?

Vi har köpt de första inredingsdetaljerna till barnrummet! Två gossedjur, två luftballonger och en tavla med en apa som vi fick utav mamma<3 Igår provmålade vi små bitarr på väggarna också. Vi tänkte ha samma beiga kulör som i vårt sovrum, men den känns lite för ljus? Så i veckan ska vi spana in samma färg men två nyanser mörkare typ.

60 kommentarer