Det förekommer cookies på ellinorlofgren.se. Genom att fortsätta läsa på ellinorlofgren.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

10:25 | juni 3, 2021

Maj var en tuff månad

Halli hallå på er gänget! Hoppas allt är bra med er? Jag känner mig pånytt född nu när sommaren sakta har kommit. Majmånad som annars är min favoritmånad överraskade med ruggigt mycket dåligt väder, så vi hoppas på ett bättre juni! Vilket även höll i sig på det privata planet. Mycket skit hände, så nu håller vi tummarna för en ljusare framtid heh. I alla fall, mina gamla sommarklänningar har rafsats fram ifrån källaren och hälften av dem går tyvärr inte på längre. Men det bekommer mig inte alls faktiskt, utan jag är PEPP på nytt. Jag är ju ingen shopaholic direkt i grund och botten, men jag kan ärligt säga att det TOG på mig att ha på mig tights och tjocktröja i typ 1år som gravid lol. Så denna klänningen är i alla fall ny, inhandlad hos H&M.
Klänning här 159kr (rea!) | Liknande här | Här

Jag har alltid älskat raka klänningar som bara hänger, så att det är på modet nu gör mig väldigt lycklig. Jag har alltid velat klä mig stort, luftigt och gärna med mycket tyg. Och sen ett decennie tillbaka ungefär har jag alltid kört kavaj över axlarna också. Sicken tur man hade att det också blev på modet. Taxklacken med!! Som ju är min favvo. I alla fall!! När jag gjorde min ADHD-utredning så var en fråga om just tighta plagg. Om jag hade problem med det eller inte. ”Problem?” svarade jag. ”Näe, men jag bär det aldrig” och utredaren antecknade frenetiskt. Tydligen finns det något samband däremellan. Sjukt va?

Annars då? Jo vi håller på att bygga om innergården här hemma, så så fort jag öppnar altandörren blåser det in 100kg sågspån. För varje dag det är sol och innegården fortfarande är ett byggkaos – känns som en dag förlorad. Men! Det löste vi genom att köpa ny båt. Så vi har hängt på den en del det senaste för att kunna komma UT och njuta av de få soltimmar vi blivit erbjudna. Vi har varit som två solsvältande lemurer.

De senaste två veckorna har varit rätt jobbiga mentalt. Under en vecka slutade det med att 8 personer i min närmsta krets hamnade på sjukhus. Åtta!! Flera akut och med omfattande operationer. Så det gjorde mig rätt skakad, samtidigt som jag återigen blev väldigt tacksam för mitt egna. Men det är så orättvist att jag ens kan vara tacksam. Att jag kan tänka positivt. För det går ju inte när ens barn inte klarar sig. Usch nu började jag gråta igen, vilket jag gör precis varje gång jag tänker på det. För mina älskade partners (med ADHD-kaffet) dotter Della gick tyvärr hastigt bort i förra veckan. Och det var ju tack vare henne Ditte och David skapade Svanfeldts Coffee i förmån för Hjärnfonden. Jag har alltså Della att tacka för så mycket i mitt liv, för sedan kaffet kom in i mitt liv har jag haft en helt annan (bättre!) syn på mig själv.

Nu orkar jag inte skriva något mer, jag fick världens klump i halsen och jag ser knappt vad jag skriver för ögonen är fyllda med tårar. Snälla gå in på Dittes instagram och skicka henne lite pepp. Ingen förälder ska någonsin behöva gå igenom den smärtan. Och när ni ändå är igång kan ni skicka ett bidrag till Hjärnfonden (klick!), insamlingen är redan uppe i över en halv miljon kronor. Det glädjer mig något oerhört!!!

2 kommentarer