Det förekommer cookies på ellinorlofgren.se. Genom att fortsätta läsa på ellinorlofgren.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

13:21 | oktober 14, 2020

Graviduppdatering v 22

Hej på er alla fina underbara<3 Hoppas allt är grymt med er. Idag tänkte jag svara på frågor jag ställer mig själv, i någon form utav intervjuformat. Hope u like it!!!

Hej Ellinor! Grattis till graviditeten! Vilken vecka är du i nu?
Svar: Hej själv Elli. Den här veckan går jag in i v22. Bytte först veckor på onsdagar men numera byter jag på fredagar. Ongen är numera 27cm lång(!) och jag kände de första sparkarna i förra veckan. Så nu känns allt lite mer ”på riktigt”.

Kjol Chiquelle | Topp Soft Goat

Hur mår du idag men också generellt i graviditeten?
Svar: Hmmm. Det är sådär. Jag har börjat vänja mig med att ha migrän 4-5 dagar i veckan. Men jag har inte alltid extremt illamående, så dagarna jag får det på köpet blir jag så otroligt less på graviditeten. Räcker det inte med känslan av att någon långsamt skruvar in en skruv i hjärnan på en från flera ställen haha? Bäckensmärtorna är bättre i periodvis sen jag började gå till min kiropraktor, men jag blir fortfarande sängliggandes ibland. Men jag känner mig otroligt LYCKLIG och LUGN <3 

Har tänker du förbereda dig inför förlossningen? Känner du dig förberedd?
Svar: Jag känner mig mentalt väldigt förberedd. Jag vet hur en förlossning går till rent praktiskt,  fysiskt och medicinskt. Men det emotionella kan jag såklart inte förbereda mig på. Mer än att ha i åtanke att man kanske inte känner ”love at first sight” direkt och att det är supervanligt att känna sig nedstämd i början. Jag har ju lyssnat på hundratals poddavsnitt om förlossningar, kollat på klipp på youtube och läst böcker de senaste åren. Det har nog varit mitt sätt att ta kontroll över situationen, att veta ALLA värsta (och bästa) tänkbara scenarion för vad som kan hända. Så på så sätt känner jag mig förberedd. Men mina kontrollbehov gör ändå att själva förlossningen känns rätt jobbig då jag ju verkligen inte kan påverka den alls.

Hur känns det att du ska bli MAMMA? 
Svar: Jag är ju by nature en extremt barnkär människa så det här är ju verkligen en dream coming true<3 Men det är ändå svårt att greppa… Jag ser fram emot första gosperioden men jag längtar allra mest efter att SKRATTA ihop med mitt barn. Jag hoppas verkligen vår unge ärver min humor så vi kan ligga på köksgolvet och bara kikna utav skratt ihop hahaha. Jag har en tydlig bild av hur jag vill vara som förälder vilket underlättar ganska mycket. Det är nog tack vare att så många i min omgivning har gått igenom den resan. På så sätt har man själv har kunnat observera och känna in hur man själv vill göra.

Hur tänker du kring första bebistiden annars då?
Svar: *förbered er på långt svar*. Jag kommer nog aldrig bli den som ”bara är mamma” första tiden och att jag går helt upp i det. Inte för att det är något fel i det, tvärtom. Men det känns inte som min naturliga roll bara. Och jag skulle nog bli ganska olycklig om jag inte fick vara ELLINOR och prata om annat än bebisar första tiden. Jag märker redan nu hur många hemmamammor behandlar mig som en barnfödande maskin och att det är det enda dom vill prata med mig om. Medan mina vänner fortfarande behandlar mig som vanligt vilket jag älskar.

Jag är väldigt obrydd om hur andra väljer att göra med sina bebisar, så jag hoppas att jag fortsätter på det spåret och bara gör vår grej på vårt sätt. Varken jag eller P har vanliga jobb eller kan vara 100% lediga + att vi är väldigt sociala på det. Så min förhoppning är att inte bli allt för isolerad utan att fortsätta träffa vänner/familj regelbundet, men kanske på lite andra sätt än tidigare? Sedan hoppas jag på att vi kommer att fortsätta vara så jämställda som vi är idag i vår relation. För att förebygga att jag blir den som ”tar över” så har jag sagt till P + mina nära att påminna mig om att inte vara för ”på” honom i början med hur han ska göra. Iofs tror jag snarare att det kan bli tvärtom då det känns som att han kommer bli en mycket bättre förälder än mig ur många aspekter hahaha<3

Hur tänker du kring jobbet nu under graviditeten och första tiden med bebis?
Svar: Jag känner noll behov av att levla upp i jobbet under tiden jag har en bebbe, utan har ju sedan några månader varvat ner jobbmässigt och mentalt. För att jag helt enkelt inte har något sug. Jag vill kunna betala mina räkningar men that’s it haha. Så ur den aspeken ska det bli spännande att se vart jag landar och vilken min exakta roll kommer att bli eftersom att jag är och flyter någonstans mittemellan de där typiska ”mammarollerna” man ser utifrån sett.

Hur tänker du att det kommer att gå med Bruno och bebis? 
Svar: Ja det får väl bara gå tänker jag! Rent praktiskt fattar jag inte hur man får ihop det med Brunos promenader + lillen om h*n sover tex. Men det löser sig <3 Jag tror att det kommer bli en chock för lilla vilda och känslosamma Bruno att någon annan kommer att vara viktigare än honom. Men han kommer att bli en asrolig storebrorsa tror jag. För att förebygga allergier är tydligen kossor/hästar bästa djuret och nästbäst är att ha en hund som husdjur. Så det känns ju TÖPPEN också<3 Just nu vill han vara nära mig hela hela tiden och helst ligga PÅ min mage 24/7. Otroligt gulligt <3

4 kommentarer



12:15 | oktober 7, 2020

Vilken vecka är jag i? Vilket kön har bebisen? Hur fick vi reda på att jag är gravid? Svarar på era vanligaste frågor

Håll i er nu alla gömmor å göbbar!! För finally har jag fått tummen ur rövaa å tänkte svara på alla era frågor. Eller ja inte alla, men de 8 vanligaste jag har fått de senaste dygnet. Vissa frågor kräver helt egna inlägg, tex min syn på förlossningen nu under corona? Om/varför vi gjort NIPT-test eller ej? Varför vi vill ta reda på kön? Hur mina tankar har gått kring att skaffa barn med en snubbe since min egen far har varit ett rötägg osv. Så allt sånt får vi ta mer under tidens gång tänker jag <3


Fråga 1: Vilken vecka är du i?
Svar: Jag går in i v21 den här veckan!! Dvs jag har gått mer än HALVVÄGS!!

Fråga 2: Hur märkte du att du var gravid? Vilken vecka var du i då?
Svar: Jag började bli sjukt andfådd och inte speciellt sugen på alkohol. Men det var inget jag tänkte på då. Utan vi åt middag med ett kompispar som berättade att dem väntade barn på tisdagen. På onsdagen åt vi middag med några andra vänner och påvägen dit ringde en tjejkompis och berättade att dem hade fått ett missfall. DÅ, i taxin hem började jag att tänka… ”Vänta lite nu här, när hade jag min mens senast?”.

Det var efter denna pastamiddagen i Vasastan som jag började undra när jag själv hade mens senast (1a juli).

… Jag gick då in i min app och insåg att mensen var över 2v sen… Vågade dock inte få för höga förhoppningar utan den har alltid varit oregelbunden. Men jag berättade för P i alla fall och vi båda konstaterade i taxin påväg hem att jag nog behövde göra ett gravtest dagen därpå…

Fråga 3: När har ni BF (beräknad födsel?)

Svar: Vi hade den 23e februari men nu verkar det som att BF är den 25e istället. Verkar vara många utav er som är +-0 1 månad?! Är inställd på att gå över 2v thooo men samtidigt känns det som att ungen kommer att komma i feb i alla fall.

Fun fact: Det här är efter jag hade plussat var vi på 40års fest med halva vår umgängeskrets. Fy satan vad nervös jag var över att någon skulle märka. Fick frågan rakt ut utav en bekant när jag och P var sugna på kids. Jag ba ”Eeeh eeeh jag är ung du vet, så det är ingen stress” (min ständiga ursäkt senaste åren när jag har fått frågan).

Typ 20min innan denna bilden togs hade vi berättat för Ebba (som sitter bredvid mig på bilden) och hennes man Erik. Dom försökte med alla medel dom kunde få mig att ta en taxi hem istället för att köra bil… Dem är två utav våra absolut närmsta, så då berättade vi bara <3 Ebba började gråta <3 Och resten utav kvällen försedde hon mig med alkoholfritt i smyg.

Fråga 4: När började ni att berätta för familj/vänner mm?

Svar: Från och med samma dag vi själva fick reda på det! Det var ju mitt i sommaren och vi hade planer inbokade med familj och vänner varje dag i en månad framöver. Iom att vi inte tog/tar något för givet så sa vi dock att det fortfarande var tidigt… Och vi ville bara berätta för dom som vi kunde tänka oss att berätta om ett missfall för. I och med semestertider så blev det utdraget med vissa närstående, men det var viktigt för oss att berätta det face to face<3

Fråga 5: Kommer ni att ta reda på kön?
Svar: Jaa! Vi har redan gjort det faktiskt hehe. P fick dock inte vara med under ultraljudet pga Corona. Elin min bästis ville ha en gender reveal med våra närmsta meeeen jag och P är ju inte riktigt dom som gillar den typen av attention. Jag hatar även ”gulligull” med blått/rosa osv såååå bara vi och våra närmsta vet kön so far.


En vecka efter att jag plussade på stickan och vi var med vänner och familj nere i Skåne<3 Var alltså i v8 här.

Fråga 6: Hur reagerade du när du plussade på stickan?

Svar: Jag lyckades (bästa jaaag) fånga detta på film!!!! Men jag blev så så sååå chockad. Kände ba ”är det nu jag går igenom det där ögonblicket jag kommer att komma ihåg för resten utav mitt liv?!”… ”Åh herregud är jag verkligen redo för detta”… Sedan stod det 3v + på stickan. Men såhär i efterhand var jag redan i v 7 då. Blev asglad men fattade inte att det var på riktigt och började tveka på om jag skulle bli en bra mamma, bra på att ta hand om ett barn osv…

1,5v efter att jag plussade så började jag redan bli rätt svullen om magen på kvällarna (åt som en HÄST så not that  wierd). Detta var i slutet på v 8 i badrummet nere i Skåne.

Fråga 7: Ska du bli en mamma influencer nu?
Svar: Nu när jag har hållit graviditeten hemlig 50% av tiden så har jag till en början massor att ta igen!!! Har så mycket frågor!!! I och med Corona så är jag mycket hemma också, samt att jag har gått ner till att jobba väldigt väldigt lite (hade jag haft ett vanlig jobb hade jag sjukskrivit mig long time ago pga gravidsymptomen). Så atm är ju graviditeter/förlossningar/barn det enda jag tänker på haha. Men planen på sikt är att vårt barn kommer vara en del utav mina sociala medier, men mina sociala medier kommer absolut inte bara handla om vårt barn. Tänk er lite som Lovisa Wallin gör typ? Eller Petra Tungården? Älskar deras upplägg.

v 14 ca. Ville ta en ”i nuet bild” på hur vår vardag såg ut innan bebis. Sa till  P ”tänk att vi kommer kolla på den här bilden och tänka ”Herregud vad sjukt att det fanns ett liv innan det låg en baby där emellan”. Så skrattade vi båda två. 

Fråga 8: Hur mådde du första veckorna? Hur mår du nu?
Har tyvärr inte antecknat någonstans (i och med att jag inte skrev om det på bloggy) så jag minns faktiskt inte riktigt allt. Jag mådde bra, men hade ett ordentligt morgonillamående/när jag åkte bild, migränattacker utan dess like (dem fick mig att vilja hoppa från en balkong) samt foglossning från helv redan i vecka 9… Annars mådde jag prima. Ingen oro eller extrem trötthet som många beskriver. Nu mår jag okej! Lider fortfarande utav samma problem tho fast har inga attacker med migränen eller. Besökte dock världens bästa massör för gravida som hade stenkoll på hur kvinnokroppen funkar. Ska gå dit regelbundet nu under hela graviditeten och helst efteråt också. Planerar att ge henne alla mina besparingar. Det tycker jag ni ska göra också! Detta är noll spons, har betalat fullpris som alla andra osv. Är bara så otroligt nöjd med CamillaHealth And Evidence i Gustavsberg.

Hoppas ni är nöjda med svaren mina fina! Jag försökte svara så utförligt jag kan! Jag har inga som helst problem med att vara personlig. Dock känns vissa grejer kring min graviditet väldigt privata… Generellt sätt så tycker jag att många tar för givet att man ska dela med sig om allt allt allt. Fick frågan om jag kommer att filma hela min förlossning och lägga ut på youtube tex, och det kommer absolut inte att ske haha. Älskar dock att se såna men det är inte min grej tror jag. Filma för mig själv känns dock som ett måste!

23 kommentarer



13:41 | juli 14, 2020

Frågor om livet – bröllop, fler hundar och plugg

Hallu alla magiska själar därute! Jag har  fått en del frågor det senaste som jag tänkte besvara! Blandat med några roliga som jag hittade online. Herregud förresten, vem säger ens ”online” fortfarande? Jag kommer även på mig själv att säga ”mms”. Hahaha.

Vissa ord kommer nog alltid vara desamma för mig, oavsett tidsepok. Som att man alltid kommer  att säga ”Statoil”. Lol detta är ju nästan lika nostalgiskt som när det värsta man kunde säga  till en förälder var ”OCH?!”. Eh todays teenagers säger aningens  grövre saker that’s for sure. Håll i hatten för nu kommer listjekeln i alla fall:

Fråga: Om ni skulle skaffa en till hund, vilken ras skulle det bli då? 
Svar: Jag har svårt att se att vi skulle skaffa en till valp. Jag har velat adoptera, men har haft svårt att se att vi skulle klara av att  ta hand om en traumatiserad hund tex? Men hörde  talas om Vita Arkivet i helgen, där hundar hamnar när deras ägare har gått bort och dem inte har blivit testamenterade. Så det skulle jag kunna tänka mig! Ras spelar inte så stor roll. Men gärna något större och luuuuuugnt hehe. Typ en labbe.

Fråga: Om ni inte skulle bo kvar i huset ni bor i nu, vart skulle du vilja bo då? Och hur skulle det huset/lägenheten se ut? 
Svar: Då skulle jag vilja bo ett nybyggt hus. Med träpanel i tre olika storlekar, svarta panoramafönster som även är svarta på insidan, betonggolv ute + inne, natursten i kök + badrum samt gömda lister. Jag hatar lister haha. Vart då någonstans då? Hm antingen här i Nacka pga freakin love it eller nere i Skåne.


Älskar gruset! Men hade inte själv valt denna ytterdörren,  stenarna framför huset eller den här skorstenen.  Samt saknar en övervåning + gräs på taket hehe.

Väldigt nära min Husdröm! Dock träfasad istället för natursten. Och betongplattor istället för dessa fyrkantiga plattorna i trä. 

Detta sköjar man inte bort! Jag älskar ju svarta hus, men blir detta lite väl mycket svart kanske…? 

Fråga: Vad har du för planer i höst? 
Svar: Jag har faktiskt fått en del roliga förfrågningar. Bla om att fronta en Tall kollektion för ett företag som jag alltid har drömt  om…! Men vi får se! Annars köra på som vanligt. Drömmen vore såklart att göra fler smyckeskollektioner med er också.

Fråga: Vad  hände med dina planer kring studier till hösten? 
Svar: Weeeell… Corona hit me hard. Nejmen tanken var ju att jag skulle praktisera på deltid hos lite olika människor på olika positioner i byggbranschen. För att lära mig EXAKT vad det är jag tycker är kul och inte. Men helt ärligt är det ingen stress för mig (för första gången ever?)  pga detta ser jag som en livslång investering i sådana fall.  Och då får det ta tid. Plugg är INTE min  grej, men lite beroende på vad jag vill arbeta med framåt så är det eventuellt ett måste.

… Vi får se! Men som vanligt kommer det nog bli á Ellinor style och jag kommer att hitta på min egen väg. ”Livet händer inte mig,  jag händer livet” brukar jag tänka. Och om man blickar tillbaka på mitt liv så är det nog den enda gemensamma nämnaren för alla mina beslut.

Fråga: Om du inte arbetade med det du gjorde idag, vad skulle du vilja göra då?
Svar: Ja det är väl lite det jag försöker reda ut! Men något inom renovering/arkitektur/bygg. Jag är noll intresserad utav försäljning, däremot att rita – nomnomnom. Lägger ca 2h i veckan på att bara åka runt runt runt  i min bil och titta på just hus. Det har jag gjort i flera år nu haha.

Fråga: Det känns som att du har mognat ganska mycket de senaste månaderna, och inte alls  fokuserar lika mycket på karriären? Kan du  inte berätta lite om det? 
Svar: Jo men det stämmer verkligen! I höstas anställde jag en assistent, jobbade dygnet runt och träffade knappt vänner. Jag har haft såna perioder på hösten så länge jag kan minnas. Men i år VÄGRADE jag ha ångest hela våren pga eftervågorna av stress.  Så jag la om hela mitt liv och bestämde mig för att sluta stressa + ta bort mitt pengafokus HELT. Jag har dragit mig från människor och arbetsuppgifter som tar utav min energi, och jag har varit noggrann med att portionera ut min energi på rätt saker. Plus umgåtts med vänner och familj så fort jag har fått chansen.

Jag tror starkt på attraktionslagen, och plötsligt har jag tjänat bättre än någonsin + varit  lyckligare än någonsin. Och när  100%  utav mitt fokus har handlat om mitt mående så har jobbet  per automatik hamnat åt sidan. Men jag kommer alltid vara en människa som bubblar utav idéer, och jag HAR en drivkraft som heter duga. Jag glömmer ofta att klappa mig själv på axeln för allt jag åstadkommit i livet. Men det är väl typ lite det jag har hållit på med den här våren då kan man säga? Mitt liv har gått i  en sån satans raketfart att jag verkligen har behövt LANDA och ANDAS  och vara TACKSAM för allt jag har i mitt liv<3

Fråga: Om ni skulle gifta er imorgon, vart skulle det bli? 
Svar: Om jag fick drömma så skulle det kanske bli på ön Ven (utanför Landskrona i Skåne), åka båt in till fastlandet för middag och där avnjuta en magisk middag i ett litet växthus med vinrankor som hänger ifrån taket. Skita i allt vad heter traditionell bröllopsmat och bara servera våra favoritmaträtter med grödor ifrån närproducerade gårdar. Bröllopstårtan blir utbytt mot typ glassbåtar i en pyramid vid danskolvet. Samt att vi dricker något favoritvin som vi  har prövat ut långt innan. Plus att bröllopet är litet, med de som står oss nära och bryr sig om oss i vardagen.

… Men det dröjer peeps (för alla som regelbundet frågar det hehe). Om jag får fortsätta drömma vidare så får gärna någon svensk liten artist som vi älskar uppträda också?! Och att jag får ha en yvlig stor brudbukett med antingen ranuklar eller dahlior!!! Och att jag har fått designa min bröllopsklänning alldeles själv. Sist men absolut inte minst är drömmen om att Bruno är med på vigseln och bär in ringarna till oss i en liten ask. Åh min älskade lilla familj<3 Längtar sönder till den här dagen!

Fråga: Vad ser du fram emot just nu? 
Svar: Att vår AC blir installerad om några dagar, ta mina blodprover för att se om jag är i brist på något – och att jag i så fall kan få äta tillskott så jag slipper min migrän. Samt att jag idag kanske köper något som jag har drömt om länge länge men inte unnat mig. Det är en stor dag idag hehe!

10 kommentarer