11:16 | december 18, 2020
Gravid vecka 30
GRAVIDVECKA: 30
75% avklarat och 70 dagar kvar utav graviditeten!!!!!
Bebisens status:
Toppelitopp! Finns verkligen inget mer å säga än det den här veckan. Jag har börjat få mer sparkar mot revbenen, och ibland trycker h*n hela sin rygg (tror jag?) mot ”framsidan” av min mage (alltså inte in mot ryggen). Det kan vara obehagligt för då känns det som att det rullar en 10cm stor dankboll längst insidan av magen. Det är crazy att bebisen är så ”långt bort” fast samtidigt bara någon centimenter ifrån mig hela tiden.
Psykisk status?
Jag har börjat inse att jag inte kan styra min kropp eller mina hormoner (perfekt att jag kom på det så sent i graviditeten :’-)) vilket någonstans känns rätt skönt. Jag har liksom gett upp att försöka streta emot mitt dåliga mående eller när jag har ont i kroppen. Det är bara att acceptera läget och det är varken mitt fel eller något jag kan påverka. Meeeen jag måste säga att jag har mått väldigt väldigt bra de senaste dagarna! Thank you högre makter <3333 Men gravidhormoner är INTE att leka med kan jag säga er. En kund ringde här om dagen och sa samma sak ”jag har mått som du mår nu och det släpper när ungen är ute<3” I hope sooooo!
Cravings?
Apelsiner, grapefrukt och Risenchoklad.
Status på alla inköp till babyrum mm?
Wihooo! I veckan kom babygymmet hem tillsammans med blöjhink och massa andra praktiska grejer. Typ lakan till vagn, små servetter för att torka rumpan jaaa I don’t now really för det var bästis Carro som berättade vad vi behövde. Men någon snuttis, mobilhänge över vagnen. Ja u name it!
Är det något nytt som har hänt sedan sist?
Magen har sagt POPP!! Alltså literally. På dessa bilderna hade jag sammandragningar också, så magen ändrade helt form hahaha. Det börjar absolut bli TYNGRE men än så länge känner jag mig fortfarande rätt normal. Men promenaderna utomhus går ju långsammare och långsammare så att sägaaa. Vi ska boka in en profilaxkurs hemma så att P kan få vara involverad och ställa frågor efter nyår. Längtar satan tills dess.
Plus att det är så GALET många utav våra vänner som också väntar tillökning. Vi är uppe i 17 olika par nu!!!!! Det måste ju ändå vara någon form utav superrekord? 2021: Coronabarnens år! I turordningen så har de första BF i mitten utav januari, sen kommer vi den 25e februari, och sedan rasslar det alltså in 15 till innan augusti. W-T-F?!
När jag tänker tillbaka på graviditeten så är det dessa veckor jag egentligen minns:
– Vecka 7 (plussade på stickan)
– Vecka 21 (berättade för er)
– Vecka 23 (min migrän började succesivt avta och tur var väl det annars hade jag nog inte överlevt haha)
– Vecka 30. För att det har varit en milstolpe hela tiden. Nästa vecka är det julafton och då är det bara två månader kvar till beräknad ankomst. HERREGUD!
Alla veckor här emellan är faktiskt rätt luddiga, konstigt nog. Det är sjukt hur hjärnan fungerar!!
19:00 | december 17, 2020
Preppar inför julen
Hellu helluuu helluuuuu mina älskade! Min svärmor kom hit idag med en bebisleverans ifrån bästis Carro i Linkan (som har barnbutik så hon/vi har valt ut grejer via FaceTime så vi slapp vistas i butikerna häruppe i stan<3). Plus att svärmor kom med gotte som vi ska preppa inför annandag jul. Så himla mysigt verkligen! Varken hon eller vi träffar ju någon atm, så bådas scheman var tömma. Typ som min plånka atm hehehe. Idag har vi promenerat i skogen, planerat köksrenovering och imorgon ska vi baka massor. Såååå. Därför får ni veckans graviduppdatering (v30) först imorgon. Hoppas det är okej.
Nu ska vi slänga ihop en laxpasta med saffran, citron, chilli och vitlök. Och till efterrätt har jag förberett en fruktsallad med extra många röda frukter (vindruvor/äpplen/granatäpple/grapefrukt/apelsin) för julkänslans skull. Gissar att vi avnjuter det framför tvn. Nom nom nom. Vi hörs mer imörra när svärmoris har left the Nacka town!!! PUSS
16:57 | december 16, 2020
Det sa popp!
Två dagar emellan bilderna #vecka30
Nejmen fellas! Jag måste faktiskt bara visa vad som har hänt den här veckan. Magen har sagt POPP! Förlåt för världens sämsta kvalité, det är två skärmdumpar ifrån min Instagram story. Jag tyckte att kroppen kändes aningen tyngre, och efter att ha jämfört det här bilderna så kan vi ju lugnt konstatera att det inte var inbillning. Båda är tagna på kvällen så det är ju helt klart mat som ligger därinne och skvalpar också. Men ändå! Jag trodde bara magen ska POPP i början utav en graviditet – men tydligen inte! Man kan växa ur sin garderob på bara två dagar också tydligen (tishor som var gränsfall att bära innan slutar seriöst vid naveln nu haha).
Just nu jobbar vi intervaller här hemma, lillen å jag. H*n köttar loss i 2 sekunder och då rör sig _prick_ hela magen. Därefter är det en paus och sedan köttas det loss igen 10min senare. Dygnet runt haha. Nu märker jag dock att det är mer sparkar upp mot revbenen, så förhoppningsvis har väl ongen fattat att den ska ligga med huvudet neråt sen. Höppas höppas! Jaja, har någon utav er gravida därute upplevt ett POPP senare in i graviditeten? Var det också runt v30? PUSS
11:09 | december 16, 2020
Vilka storlekar i barnkläder har vi köpt? Hur tänker vi med Bruno? Skilda sovrum? Barngrejer?
Godmorgon eller kanske snarare god förmiddag mina vänner! Jag hittade lite fler bilder i minneskortet som jag plåtade i förrgår. Så jag tänkte slänga in dem till er också. Hoppas ni tycker att det är kul att se glimtar utav barnrummet för det lär förmodligen bli tusen till.
Även om vi inte har så mycket grejer inne i barnrummet ännu, så börjar det ändå bli rätt mysigt. Den absolut första grejen vi beställde till mini var babysittern till höger. Varenda förälder vi har pratat med har rekommenderat den. Hahaha fun fact: jag kommer ALDRIG ihåg vad alla barnprylar heter, utan jag var precis tvungen att googla ”Babybjörn….” och då kom ”Babysitter” upp. Andra föräldrar måste tycka att jag är en sån rookie som säger ”där man byter blöja på bebisen” istället för ”skötbord” osv hahaha.
Titta vad vi fick utav Elin i helgen också! En liten Teddyoverall. Den är i strl 50, och det är nästan det enda vi har i den storleken. Till alla som har frågat hur vi har tänkt med storlekar på barnkläderna så har gjort såhär:
60% är i strl 56
35% i strl 54
Och 5% av garderoben består av strl 50.
Jag har nämligen fått för mig att vår bebis kommer växa fort som f*n så tänker att det väl bara är att vika upp. Föds lillen för tidigt eller har stannat av i växten i magen eller dylikt och blir minimini så är det väl bara att beställa hem mindre grejer. Jaja, den här overallen åker i alla fall med till BB tror jag!
Angående säng och så i barnrummet så planerar vi som sagt att ha kvar vår stora säng därinne de första månaderna. Jag har inga problem med tanken att ha separata sovrum om vi nu vill det. Så bredvid sängen kommer vi att ha ett bedside crib ifrån Troll iom att Bruno sover i sängen och vi inte har några planer på att sluta med det hehe. Skötbordet är ifrån Sebra och vi tänker att bebisen ska få spjälsängen ifrån samma serie sen när h*n har blivit lite äldre.
Våran älskade älskade lilla Kotte – jag kan inte fatta att han ska bli storebror?! För människor som inte har hund, så förstår jag att man inte alls kan relatera till kärleken för ens husdjur. Bruno är ju minst lika mycket en familjemedlem som bebisen. Han var vår första bebis att längta efter, älska och ta hand om. Valptiden var verkligen en prövotid för oss, och jag är så glad över att vi har gått igenom det, annars hade bebisperioden nog blivit en riktig riktig chock. Nu har man mer förberedd på vad som väntar.
Här om kvällen när vi alla låg och myste i sängen som vanligt, så hörde jag hur P viskade i Brunos öra ”jag lovar att du alltid kommer att få behålla din plats i sängen”. Hahaha åhhhh Kottis jag tror inte det finns något annat i hans värld ändå<3
19:28 | december 15, 2020
I perfekt julstämning
Hallu hallu mina friendos. Hoppas allt är bra med er<3 Jag har verkligen försökt att hålla humöret uppe den här hösten. Leverera roliga Instagram Stories där jag snackar mycket och dela med mig av vardagslivet osv… Många har skrivit att det faktiskt har hjälp i coronaångesten och att dem har sett fram emot mina uppdateringar varje dag. Och det har ju verkligen inspirerat mig till att fortsätta! För jag har ju haft massor utav energi som jag gärna har bjurrat vidare på.
Vi fick upp tavlorna över sängen nyligen + våra nya vägghängda sänglampor.
Men nu känns det lite som att luften har gått ur mig? Jag pallar inte sprida någon energi för jag har faktiskt ingen. Och jag ORKAR INTE tjata på om att jag inte mår bra för det känns som att det är det enda jag pratar om just nu. Men ni vet hur jag är. När jag mår bra då mår jag så J*VLA BRA och skäms inte direkt för att visa det hahaha. Och när jag mår mindre bra så ja… Märks det ganska tydligt också. Jag har ju inga filter och så är det med det. Jag är i viss mån bra på att tränga undan och dölja jobbiga grejer, men det är väl alla. Men jag känner bara inte igen mig själv just nu, och mycket beror ju på graviditeten och förmodligen alla hormoner. Så därför vädjar alla er som har lite energi till övers att sprida den på era sociala medier – det kan verkligen göra skillnad för andra! Mig tex. Skulle gladeligen se lite leenden och skratt i mitt flöde nu<3
Jag försöker att ta det lugnt om dagarna. Promenera mer när jag inte har foglossning och lyssna mycket på poddar så jag ”får sällskap”. Och sedan ha 3 mål varje dag jag ska lösa. Idag var det:
– Laga en lunch där jag lär mig något nytt.
– Pynta granarna på under och ovanvåningen.
– Ta en promenad.
Men sedan närf*n har man bara 3 saker att göra på en dag någon vecka innan julafton? Där vi dessutom är värdar haha. Och ingen av punkterna är som ni ser jobb. Jag vill jobba men jag orkar inte. Förlåt någon om ni läser detta och jag inte har svarat på ert mail. Jag har läst, blivit peppad och sedan somnat om. Det är den krassa sanningen även om den svider satan inombords. Jag hatar att vara sämst på jobbet.
Lite droppen var idag när flera i familjen ställde in julfirandet. Vi har ju dragit ner på det till max 6pers åt gången, ställt in välgörenheten och allt annat man har sett fram emot. Som alla er därute liksom<3 Men jag trodde seriöst att jag skulle tappa det där i en sekund iaf pga att jag blev så besviken även om jag såklartsåklart förstår. Jag avskyr den här situationen lika mycket som alla andra. Och jag antar att jag som vanligt har haft lite för höga förhoppningar och sett fram emot något som jag vet egentligen inte går. Så där får jag faktiskt skylla mig själv. Menmen julen ÄR känslig för mig och jag gör mitt bästa varje år för att hålla humöret uppe. Så då BLIR minsta grej som ställs in jobbig. Tack tack tack livet för att jag har P, Bruno och Lillen inne i magen i alla fall <3
Nu ropar P att fiskgratängen i köket är färdig. Så tack för att ni har läst ännu ett inlägg med mitt sjabbel! PUSS.
