Det förekommer cookies på ellinorlofgren.se. Genom att fortsätta läsa på ellinorlofgren.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

17:04 | november 30, 2021

En misslyckad resa till Benahavis och Ronda


Hola Amigos! Jag har ingen aning om hur man gör ett upp och nedvänt utropstecken. Men jag tror ni överlever det grammatiska felet. Jag är ju en mästare på att stava fel ändå. Så ni är väl vana? Jag tänker att vi ska kika tillbaka på en dag nere i Marbella som jag lyckades dokumentera rätt bra.

Min älskade lillebror Sebastian kom nämligen och hälsade på oss andra veckan. Jag var helt överlycklig för det! Han har ju i perioder bott hos oss sen i somras, och spenderat mycket tid med vår familj. Så när han inte är med känns det inte som att hela familjen är samlad typ haha.

Vi ville i alla fall visa honom runt lite, och bestämde oss för att åka 25min ifrån Marbella, till en jättegullig liten by uppe i bergen som heter Benahavis. Vilket jag verkligen kan rekommendera alla att göra! Vägen dit är sååå fin och vill man finns det flera olika hike-vägar och vandringsupplevelser. Men av naturliga skäl blev det lite svårt för oss att göra dem med William hehe.

Såhär ser det ut på gatorna. Små balkonger, snirkliga smala vägar, uppförsbackar, grönsaksmarknader och sedan ett gäng med restauranger. Sist jag och P var där var för 5år sedan, när vi åkte på vår första resa ihop.

Då hade vi varit ett par i kanske en månad? Han åkte ner med sina vänner, och jag med mina. En vecka ifrån varandra (men åt på samma beach clubs, klubbade och gick på samma fester ändå). Och sedan en vecka bara vi.

Den gången kom det in någon j*kla Sahara-värme. Så från att tempraturen hade legat på 32 grader när vi fixade oss på hotellet, hade den stigit till 42 grader (!!!!) när vi kom fram till Benhavis. Alltså det var så varmt så vi höll på att svimma. Så det var väldigt skönt med ca 22 grader den här gången haha.

Vi knatade runt och kollade in en second hand butik. Sedan gick vi till torget och slog oss ner på första bästa restaurang. Den såg ut såhär!

Det var mitt under siestan, så det var inte jättemycket öppet. Men det blev toppen ändå. Sedan beställde vi in all tapas på menyn som dom hade. Jag drack såklart sangria. Min favvo är dock den med en bas på cava istället för rött vin.

Sen satt vi och tjötade i typ en timme. Min lillebror är okrydd en av de roligaste människorna jag vet. Han är en sån som inte vet om att han är rolig. Såna människor, människor som drar RAPPA skämt + folk som garvar åt sina egna skämt är prick det roligaste jag vet hahaha.

Herregud vad många goda pastor vi åt under månaden i Spanien. Lite svårare att avnjuta maten nu bara, eftersom att man hela tiden måste hålla koll på Gugges korta armar (som plötsligt kan bli ASlånga)…

Herregud vad spanjorer ÄLSKAR barn för övrigt?! Alla i alla åldrar kommer alltid och vill gosa. Och kommer man till en restaurang blir dom överlyckliga om man har med ett barn. Det är ju inte riktigt samma bemötande på en restaurang i Stockholm haha….

Efter den sena lunchen bestämde vi oss spontant för att åka upp ÄNNU längre upp i bergen, till Ronda. Men när GPSen visade denna vägen så satte jag ner foten. Det blev inga smala GRUSVÄGAR för oss.

Men men det gjorde inget. För det fanns andra vägar att ta. Och OJ VAD VACKERT det var. Dock rekommenderar jag ingen att åka dit ”spontant” kanske. Liiite planering krävs ändå haha. För jag var så SJUKT illamående i bilen, och jag som aldrig är höjdrädd vanligtvis blev livrädd av att åka på de där vägarna. Folk körde som galningar och det var stup nedanför oss på flera hundra meter???

Dessutom skrek William som en stucken gris exakt hela vägen upp. Jag trodde på riktigt att min lillebror skulle checka ut och aldrig mer vilja umgås med oss efter det hahaha. Sa jag att det började regna och blev sån dimma att vi bara såg 2 meter framför oss när vi körde?

Ser ni hur sjukt vackert det är i Ronda!!! 

Varför vi åkte upp dit var för att äta på en mysig restaurang i solnedgången. Men det vi inte tänkte på var att Ronda ligger HÖGT uppe i bergen. Så plötsligt hade temperaturen sjunkit till 12 grader. Alltså hahaha vilken fail.

Så vi kunde ju absolut inte gå ur bilen och äta en middag på någon uteservering? Inte inne på någon restaurang heller för den delen. Folk utanför gick runt med dunjackor, vinterskor, mössor och tjocktröjor. Medan jag satt i kortärmat och frös. Gugge hade inte ens med sig ombyte.

Så medan P och min lillebror sprang in på Donken och köpte hamburgare till oss, så bytte jag bajsblöja i baksätet. Vi var alltså uppe i Ronda totalt en kvart kanske? Så påvägen hem igen, när William återigen skrek som en stucken gris (och vi insåg att hans mat var helt slut…. Jag vet problemen tog aldrig slut…) så blickade vi ut över restaurangen där vi skulle ha ätit 🙂

När det några dagar senare för dags för min lillebror att åka hem, och jag frågade honom vad som hade varit bäst med hela resan – så svarade han otippat nog Ronda hahaha.

0 kommentarer



16:02 | november 30, 2021

Hemma ifrån Marbella

Hallaoooow mina friendos! En månad nere i Marbella har aldrig någonsin gått snabbare tror jag?! Tiden på riktigt bara sprang förbi? Tyvärr glömde jag min systemkamera någonstans därnere, så många bilder har tyvärr gått förlorade 🙁 Men men jag har ju några mobilkamerabilder. Dock tar William en nap nu, så jag hinner inte skriva ett LÅNGT inlägg med alla tips osv. Iofs vet jag inte ens om det är uppskattat? Men om ni skulle gilla det så löser jag det såklart.

Men jag kan verkligen varmt rekommendera att åka iväg en månad med sin familj om man har råd och möjlighet. Med hjälp utav lite planering och framförhållning så kanske det går att lösa? Det ENDA jag har att klaga på är väl typ att vi under den sista veckan hade noll jobb + att vädret var dåligt. Åker man någonstans dit det är varmare klimat, så kan man ju alltid åka till stranden om man inte har några planer. Men det gick ju inte för oss nu, så därför blev sista veckan ganska långtråkig när alla våra kompisar hade åkt hem.
Ååååå andra sidan så var de första tre veckorna fulllllproppade med aktiviteter och häng. Och dessutom väntar som vanligt en intensiv vinter. Så vi fick verkligen möjlighet att ladda upp batterierna, och fick framförallt tid till reflektion och tacksamhet. Jag blev ännu en gång påmind om hur mycket jag genuint älskar mitt liv hemma i Sverige. Inte bara helgerna, utan min vardag. Det känns så otroligt lyxigt.

Vi spelade ju en del paddel därnere, och jag är ju en utav få människor som älskar att träna – men jag gör det bara inte hahaha. Men nu vid årsskiftet blir en ny paddelarena med restaurang, gym osv färdigbyggd 1min ifrån oss. Så förhoppningsvis kan jag få till lite mer rörelse nästa år. 

Min lillebror kom ju och hälsade på oss andra veckan, och det är han som har plåtat bilderna. Han fotade tex min sista kollektion för Safira också. Och han är verkligen en utav fååå personer som fattar EXAKT hur jag vill ha bilderna hahaha. Det tog bara 14år med en blogg innan jag skulle inse det. Ja ja, den som väntar på något gott och så vidare!!!

0 kommentarer



11:26 | november 14, 2021

Farsdag när man själv har fått barn…

Den här dagen har varit en dag som jag alltid har velat hoppa över. Helst glömma. 

Farsdag. 

En svart dag i kalendern.

För några år sedan ville jag hylla mamma istället. För hon hade ju tagit hans plats. 

Gjort allt han skulle göra. 

Tagit ansvar för allt han hade flytt ifrån. 

”Man behöver ingen pappa”, tänkte jag, log för mig själv och stängde ner alla känslor i en box som jag aldrig öppnade igen.  

Men de senaste åren har jag bara velat glömma helt istället. Inte just honom, för vem han är minns jag knappt… Vår relation har ju varit död i många år. 

Nej… Det jag har velat glömma är platsen. 

Att det är en plats i mitt släktträd som ekar tom. 

Och den tanken gör mig så jävla arg. För jag tycker faktiskt inte att jag förtjänar det. Ingen gör det. Ett barn ska inte kunna bli övergivet av sin förälder.

Men sen kom det en person inklampandes i mitt liv… 

Som höll kvar mig mot sitt bröst, hur mycket jag än sparkade bakut. 

Han som har fått min andning att kännas lättare. 

Min värld ljusare. 

Och min vardag tryggare. 

Samma man satt den 8e mars bredvid min sjukhussäng och hulkgrät mot mitt knä när vår son hamnade på mitt bröst. 

Han körde min rullstol. 

Bar mig när mina ben vek sig. 

Och tog hand om vår son när jag inte var kapabel till det. 

Han är inte bara min största trygghet. 

Utan även min sons. 

Från och med i år tittar jag inte bort ifrån Instagramflödet när Farsdag knackar på dörren. Tvärtom, så blir jag istället lycklig.

Grattis min älskade älskade P! Du är fadern jag alltid har drömt om att kunna ge mina egna barn.

Tack för att du gör mina svarta dagar i kalendern lyckliga igen. 

Vi älskar dig<3

/ Ellinor, William & Bruno 

5 kommentarer



19:27 | oktober 27, 2021

Vi är framme! Så gick flygresan och såhär bor vi…

Hej på er allihopa! Äntligen ett livstecken ifrån mig hehe. Vi kom fram i förrgår (efter en aningens tuff flight) och sen dess har vi mest fokuserat på att installera oss. Både i vår lägenhet, men också i området och vilka matbutiker vi ska gå till den närmste månaden osv.

Angående flygresan så har jag inte en enda bild ifrån den haha. Vi bokade två säten bredvid varandra (det kommer jag inte göra nästa gång utan boka med en plats emellan och hoppas på att ingen sätter sig där, alt boka en hel rad). Vi gick ju upp vid 02, och redan där så pajade vi Williams sömn. Så flygresan gick OKEJ…

Han var glad första halvtimmen. Sov kanske 20min, men sen var det bara konstant underhållning. Han var övertrött och vägrade somna = inte bästa kombon… Tjejen bredvid oss var tack och lov världens gulligaste och förstående! Sedan var första dygnet här nere rätt kaos också. Hans sömnkonto låg liksom på minus, och alla nya intryck var kanske inte bästa kombinationen då heller hehe. 

Tips är att köra ersättning/napp/klämmis vid start och landning iaf. Framförallt landning skulle jag säga. För att slippa lock i öronen som värker. Det slapp vi som tur var!

Jag har fått mycket frågor om vårt boende, men tyvärr kommer jag inte att dela varken nummer till ägaren eller vart den ligger först vi är hemma. Dels för att jag inte vill att alla ni ska veta exakt vart jag bor (tycker det känns läskigt) och dels för att kunna ge en ärlig rekommendation när vi har kommit hem! Win win för alla. Men den bokades via familjevänner till oss. Det finns även ett gäng boenden ute på AirBnb också.
Men vi trivs i alla fall jättebra! Den är i toppskick och läget är dröm. Vi hyrde bilen utav ägarna också, så den biten löste sig väldigt smidigt på flygplatsen. Då slapp vi stå och köra, fylla i formulär osv osv.

Något jag äter på semestrar (som jag aldrig äter hemma utav någon anledning?) är såna här små yoghurtar. Eller turkisk yoghurt med färsta bär och honung. Nom nom nom. Men utav någon anledning är det inte alls lika gott när jag ska rodda ihop det hemma haha.

Nu trivs i alla fall den här ungen som fisken i vattnet. Det passar honom väldigt bra att slippa lager på lager utav kläder, att äta färska frukter hela dagarna, och hänga med sina kömpisar.

Varför vi valde att åka till just Marbella, var ju faktiskt för att många vänner till oss är nere här just nu. Så första kvällen körde vi en gemensam middag med några stycken. Alla pojkarna här är födda med 4 månaders mellanrum. Hoppas att dom kommer ha mycket hyss och bus för sig när dom blir äldre hehe!!

Förhoppningsvis, om William typ skulle få svårt med vänner i skolan eller på fritiden, så kommer han i alla fall ha ett stort gäng av kompisar via familjen. Det känns tryggt. Och det skulle ju vara lyxigt för oss vuxna om alla barnen tycker om varandra i framtiden haha!!

Två peppade farsor som serverade grillat när vi kom.

Solnedgången var inte tråkig första kvällen heller!!! Som en tavla. Även om det blir kallt på kvällen, så är det ändå sååå behagligt. Och skönt att kunna sitta ute i shorts med bara en filt över sig.

Vid 01 körde vi hem. Jag däckade vid 02. Då hade vi varit uppe i 24h hahah. Jag var skapligt trött när jag vaknade morgonen därpå. Menmen, sånt glömmer man ju bort. Kvällar med vänner minns man ju. 

Hm vad mer har vi gjort? Typ ingenting. Jag har behövt jobba ganska intensivt, och har lite kvar nu de närmsta två dagarna. Men sen kan jag checka ut helt och fokusera på mina grabbar. Känns trist att inleda resan med jobb, istället för att typ hänga på en beachclub. Men äsch!! Det tar vi ikapp!!! Utan jobbet hade vi ju inte haft råd att åka hit liksom. Man får se det så.

Idag blev en rätt kaosig dag för min del. Men det tog jag igen på eftermiddagen, för då tog jag en kaffe med Evelyn, Julia och pojkarna.

Herregud vad man har saknat en glittrande pool och 25 grader.

Oversized kavaj och topp na-kd | Shorts H&M | Smycken, min design.

PLIKTEN KALLAR (tänkte jag skriva), men nu sitter jag faktiskt påklädd och färdigfixad och väntar på min skjuts ner till Monkey Club (tror jag det hette?). Jag och mina tjejkompisar ska dit och käka, och sedan gå vidare för drinkar tror jag. Ber även om ursäkt för min otroligt noppriga kavaj. Ni fattar typ inte hur mycket jag har använt den de senaste två åren. Trodde jag fick med min nya (en exakt likadan), men icke. Och glömde såklart nopp-maskinen. Nu måste jag dra!!!! Ciaoooo!

6 kommentarer




19:41 | oktober 26, 2021

Ska vi flytta? För- och nackdelar

Viktig info: Alla bilder i det här inlägget har jag hittat på Pinterest, så bilderna är alltså INTE ifrån visningen eller ”vårt” hus. Vi har inga bilder ifrån visingshuset alls. Därför får ni istället se bilder som är vår AMBITION att ”vårt” hus ska se ut en dag.

Hej på er allihopa! Hoppas allt är bra med er såhär mitt i hösten. Med mig är det toppen. Förutom att livet plötsligt KANSKE har fått en helvändning…

Såhär här det. För några dagar sedan gick jag och min kille förbi ett hus, la en lapp i brevlådan som vi har gjort tidigare, och plötsligt så hade vi blivit inbjudna till en privat visning(!). Vi har ju suttit bänkade framför Hemnet sedan vi flyttade in i vårt befintliga hus. Men detta är det första huset som har gett mig fjärilar i magen(!). TROTS att själva huset kanske är det mest OTIPPADE huset någonsin för oss. Men det spelade liksom ingen roll. Jag kände mig hemma där på något sätt.

Vi drömmer om mörkare färger på väggarna och färgglada fåtöljer.

Jag har på riktigt inte kunnat sova ordentligt sen vi la ner lappen, och i skrivandes stund skakar jag utav nervositet. För vi VET INTE hur vi ska göra. Så jag tänker faktiskt att ni ska få hjälpa oss hahaha!! Så HÅLL I ER. Lite längre ner i det här inlägget kan ni läsa om våra PLUS och MINUS med huset. Men först: lite härlig inspiration för hur vi tänker oss att huset kommer att bli.


Tänk tänk tänk att bo ett hus med snickarglädje? Bara en sån sak gör en ju knäsvag.

Tänk att se ut över vattnet ifrån sitt vardagsrum? Det är ju såna goals… Att… Att… Jag vet inte vad!!! Bara att kunna ge Bruno en gräsmatta hade känts så kul!


Vi drömmer om dubbeldörrar i rött. Och en färgsättning i två nyanser av grågrönt. 

Trappan som idag är täckt utav någon form av plastmatta, skulle lika gärna kunna se ut såhär. Pricken över i:et hade varit om handtaget till trappen hade varit klätt i läder. Väggarna hade gärna fått vara mörkt gröna också.

Så länge jag kan minnas har vi pratat om att ha en lönndörr. Och i det här huset är det fullt möjligt att ha det från vardagsrummet in till kontoret och gästavdelningen. 

Tänk att ha fiskbensparkett på hela nedervåningen?! (Idag är det flera olika typer utav golv, plastmattor, orange kakel ifrån 50-talet och en (tyvärr) suuuperliten träparkett.

Jag vill ha sånt här kakel (fast större plattor) i hall eller badrum typ! Det hade min killes familj på sin gamla gård och jag ÄLSKADE det. Rutigt golv kommer nu och för alltid vara det vackraste som finns.

Nedanför huset ligger en brygga, och där ser jag framför mig hur jag skramlar med porslin medan jag dukar upp för fika. Eller ja, jag ser framför mig hur jag öppnar en flaska bubbel till en brygg-fest också för den delen!!! 

Vi skulle börja kunna inreda med mer gamla möbler. Tex ett sånt här antikt vitrinskåp. Skriker typ!

Ingen utav oss har en ambition om att göra huset supermodernt. Tvärtom. Allt som står i huset vill vi ha gammalt, men färgmässigt kan vi gärna följa trender. Det är ju bara att måla om ifall man ändrar sig med tiden ju. Men att byta ut ett badrumsgolv eller ett helt kök är ju desto svårare.

Sa jag att huset hade två fungerande kakelugnar!?

Huset är ju ifrån 1800-talet. Men någongång på 50-talet så byttes alla fönster ut, och en del av all snickarglädje togs bort. Det var ju flådigt då på den tiden. Att modernisera. Men det är ju en av alla grejer vi drömmer om att återskapa. Jag kan ingenting om vilka stukaturer eller mönster som var tidstypiska då. Men det får man väl sätta sig in i den dagen det är dags. 

OK OK här kommer listan med alla PLUS med huset i alla fall:

PLUS:
+ Sjötomt.
+ Egen brygga + egen strand.
+ Stor potential att bli vårt drömhem.
+ Stor tomt med gräsmatta och plats för orangeri, garage, gästhus mm.
+ Vackert område med sekelskiftesvillor som grannhus åt alla håll.
+ Egen brygga där vi kan ha en bastuflotte och vår båt.
+ Vi slipper bygga ett hus ifrån grunden och kan göra all ”kul” renovering istället.
+ Nuvarande ägare vill ha utflytt om flera månader.
+ Massa fruktträd och bärbuskar.
+ Känns hemma.
+ Upcoming område.
+ Förmodligen en ekonomiskt bra affär (om vi planerar att bo där en längre tid) om man kollar på hur huspriserna har stigit i området de senaste åren.
+ Bruno får mer frihet.
+ Mer idyllisk uppväxt för William.
+ Nära stall för mig och nära till skjutbana för P.
+ Sinnessjukt vacker utsikt.
+ Ingen insyn.
+ Bergvärme.
+ Nära grymma lekplatser och promenadstråk.
+ Egen gästavdelning i huset, vilket i värderar högt.
+ Det finns två superfina fungerande kakelugnar.
+ Jag får plats med ett vitrinskåp hahaha.

MINUS:
– Dyrt.
– Känner ej till förskolorna därute.
– Ligger längre ifrån stan (10 min extra ifrån avfarten än idag).
– Ligger på andra sidan Nacka än där vi egentligen har velat bo (men vi hade aldrig aldrig aldrig haft råd med en sjötomt där).
– Vi behöver ork, energi, tid och pengar för att renovera i flera månader.
– Vi kan inte göra allt på en gång, utan kommer behöva bo i renoveringskaos samt förlika oss med tanken att bo i ett hus som inte är exakt det vi drömmer om just nu.
– Dom har hittat mögel på vinden.
– Lagfart och pantbrev är sinnessjukt pricy.
– Vi behöver dra om all el, byta tak, alla fönster mm mm. Dvs inte jätteroliga utgifter.
– Garaget är fallfärdigt.
– Gäststugan är obeboelig.
– Vi vet inte den exakta omfattningen av möglet i huset.
– q1 märkt hus, vilket vi inte vet exakt vad det betyder. Kanske ej FÅR göra det vi vill osv.
– Längre till en mataffär och Take Away-ställen.
– Vi behöver dra nytt VA.
– Värmepumpen behövs bytas ut.
– Kanske känns ”ensamt” på vintern när det inte är sommaridyll längre?

Ja, som ni ser handlar mycket om minuslistan alltså om ekonomi och inställning egentligen. För allt går ju om man vill. Sen får man ta renoveringen i etapper i så fall. Juste!!! Man får gärna utvärdera sina tankar, inte bara skriva ”KÖR” eller ”skit it!!”

Eftersom att huset är supersupergammalt, och man redan nu har hittat en massa mögel, så är jag såå rädd för att köpa det och så visar det sig att huset är i ännu sämre skick än vad vi trott. Självklart kommer vi ta in en oberoende besiktningsman oavsett, men ändå. När man köper lägenhet så behöver man ju inte tänka lika mycket på saker som kan stå en dyrt. Medan det med hus är det en djungel…

När vi köpte vårt nuvarande hus, så var ju det ganska nybyggt. Men trots det så kan ju allt hända liksom. Det hade bara känts så mycket mer tryggt om säljarna hade kunnat tänka sig att använda Länsförsäkringars tjänst, LD+. Då slipper säljaren slipper betala om det visar sig att det finns dolda fel. Dvs så innebär försäkringen en trygghet även för mig som köpare(!). För om jag hittar brister kan jag vända mig direkt till Länsförsäkringar för en saklig bedömning av om det är ett fel som säljaren ansvarar för eller inte. Om det är ett fel som säljaren ansvarar för betalas också ersättning ut från försäkringen. 

Det vill jag använda mig utav när vi säljer också. Det finns alltid en risk att man säljer till några som kanske häver köpet, eller kräver en på en massa pengar i efterhand… Det går tyvärr inte att försäkra sig mot. Försäkringen täcker däremot det belopp man som säljare kan bli skyldig att betala pga dolda fel. Dessutom får man bland annat försäkringsbolagets hjälp att utreda felansvaret samt att förhandla med köparen om det skulle uppstå diskussion/tvist.

Det är tryggt för både köpare och säljare att använda sig utav LD+ alltså!!!! >>KLICKA HÄR<< för att komma till Länsfast hemsida för att läsa mer om vad man ska tänka på vid husköp. Eller husförsäljning.

Jag kan knappt sova eller äta för att tankarna snurrar så mycket… Så snälla snälla hjälp oss! Hur hade ni resonerat?! Speciellt ni som har köpt ett hus med mögel!!! Kommentera nedan.

29 kommentarer