Det förekommer cookies på ellinorlofgren.se. Genom att fortsätta läsa på ellinorlofgren.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

15:44 | augusti 28, 2016

Ett år – från då till nu

Idag slog det mig att det här året har varit otroligt betydelsefullt för mig när det gäller min personliga utveckling. Jag har alltid fått stå på egna ben genom livet, men nu kan jag på handen på hjärtat säga att jag kan ta hand om mig själv också. Jag har alltid kämpat med tankar om att jag inte räcker som jag är, något som alltid gjort mig väldigt vilsen. Jag tänkte radda upp lite grejer som förändrats under året, och några saker som fortfarande är desamma.

– Efter att jag gjorde slut med mitt ex blev jag för första gången helt själv.

– Så jag bestämde mig för att flytta till Göteborg för att börja på en ny kula.
– Jag söp bort morgondagen och festade minst fyra gånger i veckan i fyra månader.
– Vilket gjorde att jag lärde känna sjukt mycket människor.
– Jag flyttade ihop med min gamle roomie och lärde mig hur det är att leva två.

– Jag skrek ut mina åsikter över alla sociala medier fick skriva en debattartikel till Metro som heter ”Jag är trött på all vikthets och fetma” Läs HÄR.

– Och skr
ev två av mina idag fortfarande mest lästa blogginlägg ”Min inkomst och karriärsmässiga mål” och ”Jag kommer aldrig mer skriva ut namnet på en framtida pojkvän”. Vill ni att jag återkopplar till dom?

– Jag bytte bloggportal till Nouw och började jobba ifrån kontor ihop med kollegor. Något helt nytt.

– Vilket gav mig en av mina absolut bästa vänner Elin på köpet.
– Och insikten i hur viktigt rutiner är för någon som mig.
– Bloggen ökade i trafik kraftigt och mitt varumärke växte enormt.
– Jag började gå på fler events och hamnade ständigt i nya sociala situationer.
– Vilket gav mig mer skinn på näsan då jag fattade att jag kunde prata för mig.

– Jag krossade killars hjärtan…
– Och grät för första gången på ett helt år för att jag fick mitt eget hjärta krossat.

– Sen sket jag i spel och träffade min nuvarande pojkvän…
– Som jag två månader senare blev sambo ihop med (!!!)

– Jag rensade bland vänner, då jag tycktes ha skaffat mig fler bekantskaper än någonsin. De som tog energi rök direkt.

– Mina äldsta tjejkompisar flyttade till Australien och Lund, och även fast vi sågs väldigt sällan var dom inte längre NÄRA mig fysiskt…
– Jag fick två till nya bästisar, som sopade bort alla känslor av vilsenhet. Med dom kände jag mig hemma. Tack Julia och Vickan för det.
– Och en rad andra nya vänner i både Göteborg och Stockholm som jag håller så jävla kärt. Ni vet vilka ni är.

– Jag slutade fly ifrån allt och hittade istället tryggheten i mig själv.

– Vilket gjorde att jag vågade låta P bli en stor trygghet för mig. Om jag inte hade varit trygg i mig själv hade jag aldrig lagt mitt hjärta i hans händer och sagt ”varsågod”. Då hade jag fortsatt att spela spelet tills han tröttnade.
– Nu är jag trygg i mig själv, med Honom, och i Sveriges huvudstad som jag tidigare hatat. Alla demoner som drog mig i benen nä
r jag gick på vissa gator kan jag sparka bort idag. Dom drar inte ner mig längre.

Jag saknar ingenting av hur mitt liv såg ut för ett år sedan. Idag är min vardag berikad av kärlek, frihet och glädje. Jag har inte lagt speciellt mycket fokus på jobb utan investerat i människor. Jag har växt som person, hittat vänner som kommer att vara brudtärnor på mitt framtida bröllop (haha) och naturligtvis hittat HEM. Hem till Honom och det livet vi påbörjat tillsammans.

Att ta med framöver:
– Fortsätta att vara en lojal vän och en kärleksfull flickvän.
– Hålla löftet om att ta körkort.
– Hitta rätt inom jobb.

Att lämna bakom mig:
– Inte vara för snäll och låta folk trampa på mig.
– Sluta vara tillbakadragen.
– Sluta ta till alkohol när jag vill förtränga saker.
?
Herregud vilket år jag har haft. I våras fick jag känna på total lycka, och när vissa dagar känns extra jobbiga så försöker jag att tänka på den tiden. Jag har förälskat mig i en stad och hatat mig själv. Men summan av kardemumman är att jag har haft det bästa året i mitt liv. På riktigt verkligen. Jag är så himla tacksam. 

22 kommentarer



16:59 | maj 24, 2016

Drömmen om ett landställe

Så länge jag kan minnas har jag drömt om ett landställe på Västkusten. Ni vet, sådär lantligt fast fräscht? Vitt med öppna ytor. Gärna med sol hela dagen, och en altan ut mot havet. Andra i min ålder fantiserar nog om sin första lägenhet, och det gör väl jag också. Men det här lockar mycket mer just nu.

Restaurangen vi åt på i Oslo fick mig att drömma mig bort igen, och faktiskt inse precis hur jag vill ha det. I och med att attraktionslagen är min religion kommer jag låta några tankar om dagen gå till att föreställa mig fantastibilden om mitt hus på landet. Hur det känns att mötas av solen i ansiktet när jag ska dricka mitt morgonkaffe på verandan. Eller hur vågorna mot vår brygga, ihop med fiskmåsarnas kackel, ibland tar över konversationerna runt matbordet. JAG DÖR.

Jag vill ha mycket grönska. Plantor och blommor som är genomtänkt placerade. Gärna med en gång mellan husen och parkeringen som ser ut som den här över. Trä tycker jag är fult och om det bara är grus får man ont under fötterna. Jag vill att mina små kids ska kunna springa barfota (är jag sjuk som tänker såhär?).

Exakt såhär vill jag att mitt matrum ska se ut. Med vita enorma fönster längst långsidorna som fungerar som skjutväggar, ihop med ett vitmålat tak som är minst dubbla min längd. Med vita takbjälkar och en maffig kristallkrona som pyntas med ris under påsk och midsommar.

Ett långbord är ett måste. Det gör allt så familjärt och alla i sällskapet blandas. Gamla som unga. När jag växte upp har det alltid funnits ett barnbord och ett vuxenbord, vilket ju också var kul ibland. Men det känns mer familjärt att sitta alla tillsammans och ha traditioner ihop. Och när kidsen blir uttråkade får de gå in till stora huset och äta godis i tv-rummet tills mormor nattar dom. Så kan vi vuxna fortsätta att dricka vin, lyssna på Ted Gärdestad och älska livet.

Det känns som jag syndar när jag längtar efter framtiden och att skaffa familj. Som om jag bara borde njuta i nuet, och det gör jag ju också. Men jag kan inte förställa mig något mysigare just nu än allt här över. Äsch, tills dess ska jag ha det så himla kul. Nu lever jag ju de enklaste åren egentligen.

10 kommentarer



13:50 | mars 21, 2016

Jag blir äcklad av all mat

Hej hörrni. Jag har dragit mig för att skriva det här inlägget då jag inte riktigt vet om det skulle trigga igång folk till ohälsosamma beteenden eller en ohälsosam syn på mat. Så vi får se om jag tar bort den här sen, men jag måste bara fråga er vad ni tror att detta kan bero på.

Bilder ifrån mitt feed på Instagram just nu @ellinorlofgren

Det är nämligen så att jag i perioder blir otroligt äcklad av mat. Det här har kommit och gått det senaste året, vilket slutade med att jag under en period i vintras blev äcklad av allt annat än popcorn, så det var det enda jag åt till lunch och middag. Testade att äta det igår men blev jätteäcklad efteråt. Nu har det eskalerat och idag har jag inte ätit någonting till lunch men jag känner mig samtidigt inte hungrig heller. Om jag skulle tvinga i mig något nu skulle det i så fall vara sallad, vilket är det enda jag ätit i snart en månad. Det här brukar gå över, och då kommer jag istället bli äcklad av sallad och inte äta det på evigheter sen. Men det handlar mycket om hur det känns i munnen. Det absolut äckligaste jag kan tänka på just nu är potatis, främst potatisMOS. Eller en röra av något slag. Ryser verkligen över hela kroppen av bara tanken.

Berättar lite om det här i dagens avsnitt av Måndagspepp, och hur äcklad jag blir av ljud som uppstår när man äter någonting. Det jag ville komma till är ifall jag är jättekonstig som känner såhär? Jag har alltid älskat mat men det känns som att jag har förätit mig på allt och aldrig vill stoppa någonting i min mun igen. Ni vet som när man har druckit för mycket en helg och aldrig mer vill dricka? Eller vissa shots som man spyr av tanken på, så känner jag kring mat. Jag är egentligen inte orolig, men samtidigt undrar jag om det ska vara såhär?

90 kommentarer



19:43 | februari 6, 2016

Snapshots ifrån helgen och karriärsmål

Den danska versionen av NK var ett paradis. Drömväskor stod i längder och hela atmosfären fick mig att känna att jag var i himlen. Jag tror det är bra för mig att gå och pilla på svindyra grejer, för det får mig ännu mer målmedveten. Attraktionslagen. Jag vill kunna gå in på ett sånt här ställe och kunna bränna 30 000kr en dag bara sådär för att jag känner för det. Inte för att jag har 30 000 över den gången, utan för att jag har det jämt. Goal. Då kommer jag skratta åt er som pluggade i 5år och klagade på mig att jag aldrig skulle bli något. Nej nu var jag provocerande, men ni förstår poängen. Vi har varken samma mål eller väg dit. Hm vad ska vi sätta. Om 2 år är jag garanterat där.

Nu ska jag sträcktitta Suits. Höres!!

60 kommentarer




12:57 | januari 9, 2016

Acai Bowl på 3 minuter

Titta på min frukost! En acai bowl. Supertrendigt! Den är gjord på Acaibär som är jättenyttigt och kallas för ”superfrukt” för att den är så bra för kroppen. Jag har ju som ni vet ingen vidare koll på ”nyttiga alternativ”, av den enkla anledningen att jag inte bryr mig. Jag äter det jag tycker är gott! Men min syster är vegetarian och har koll på varenda innehållsförteckning. Så hon bakade ihop dessa på 3 minuter och de blev faktiskt riktigt smaskiga. Man blandar bara acaibären med vanliga bär i en mixer (blir en smoothie) och sedan dekorerar man dom. Fin för ögat och bra för magen!

58 kommentarer