Det förekommer cookies på ellinorlofgren.se. Genom att fortsätta läsa på ellinorlofgren.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

19:41 | oktober 26, 2021

Ska vi flytta? För- och nackdelar

Viktig info: Alla bilder i det här inlägget har jag hittat på Pinterest, så bilderna är alltså INTE ifrån visningen eller ”vårt” hus. Vi har inga bilder ifrån visingshuset alls. Därför får ni istället se bilder som är vår AMBITION att ”vårt” hus ska se ut en dag.

Hej på er allihopa! Hoppas allt är bra med er såhär mitt i hösten. Med mig är det toppen. Förutom att livet plötsligt KANSKE har fått en helvändning…

Såhär här det. För några dagar sedan gick jag och min kille förbi ett hus, la en lapp i brevlådan som vi har gjort tidigare, och plötsligt så hade vi blivit inbjudna till en privat visning(!). Vi har ju suttit bänkade framför Hemnet sedan vi flyttade in i vårt befintliga hus. Men detta är det första huset som har gett mig fjärilar i magen(!). TROTS att själva huset kanske är det mest OTIPPADE huset någonsin för oss. Men det spelade liksom ingen roll. Jag kände mig hemma där på något sätt.

Vi drömmer om mörkare färger på väggarna och färgglada fåtöljer.

Jag har på riktigt inte kunnat sova ordentligt sen vi la ner lappen, och i skrivandes stund skakar jag utav nervositet. För vi VET INTE hur vi ska göra. Så jag tänker faktiskt att ni ska få hjälpa oss hahaha!! Så HÅLL I ER. Lite längre ner i det här inlägget kan ni läsa om våra PLUS och MINUS med huset. Men först: lite härlig inspiration för hur vi tänker oss att huset kommer att bli.


Tänk tänk tänk att bo ett hus med snickarglädje? Bara en sån sak gör en ju knäsvag.

Tänk att se ut över vattnet ifrån sitt vardagsrum? Det är ju såna goals… Att… Att… Jag vet inte vad!!! Bara att kunna ge Bruno en gräsmatta hade känts så kul!


Vi drömmer om dubbeldörrar i rött. Och en färgsättning i två nyanser av grågrönt. 

Trappan som idag är täckt utav någon form av plastmatta, skulle lika gärna kunna se ut såhär. Pricken över i:et hade varit om handtaget till trappen hade varit klätt i läder. Väggarna hade gärna fått vara mörkt gröna också.

Så länge jag kan minnas har vi pratat om att ha en lönndörr. Och i det här huset är det fullt möjligt att ha det från vardagsrummet in till kontoret och gästavdelningen. 

Tänk att ha fiskbensparkett på hela nedervåningen?! (Idag är det flera olika typer utav golv, plastmattor, orange kakel ifrån 50-talet och en (tyvärr) suuuperliten träparkett.

Jag vill ha sånt här kakel (fast större plattor) i hall eller badrum typ! Det hade min killes familj på sin gamla gård och jag ÄLSKADE det. Rutigt golv kommer nu och för alltid vara det vackraste som finns.

Nedanför huset ligger en brygga, och där ser jag framför mig hur jag skramlar med porslin medan jag dukar upp för fika. Eller ja, jag ser framför mig hur jag öppnar en flaska bubbel till en brygg-fest också för den delen!!! 

Vi skulle börja kunna inreda med mer gamla möbler. Tex ett sånt här antikt vitrinskåp. Skriker typ!

Ingen utav oss har en ambition om att göra huset supermodernt. Tvärtom. Allt som står i huset vill vi ha gammalt, men färgmässigt kan vi gärna följa trender. Det är ju bara att måla om ifall man ändrar sig med tiden ju. Men att byta ut ett badrumsgolv eller ett helt kök är ju desto svårare.

Sa jag att huset hade två fungerande kakelugnar!?

Huset är ju ifrån 1800-talet. Men någongång på 50-talet så byttes alla fönster ut, och en del av all snickarglädje togs bort. Det var ju flådigt då på den tiden. Att modernisera. Men det är ju en av alla grejer vi drömmer om att återskapa. Jag kan ingenting om vilka stukaturer eller mönster som var tidstypiska då. Men det får man väl sätta sig in i den dagen det är dags. 

OK OK här kommer listan med alla PLUS med huset i alla fall:

PLUS:
+ Sjötomt.
+ Egen brygga + egen strand.
+ Stor potential att bli vårt drömhem.
+ Stor tomt med gräsmatta och plats för orangeri, garage, gästhus mm.
+ Vackert område med sekelskiftesvillor som grannhus åt alla håll.
+ Egen brygga där vi kan ha en bastuflotte och vår båt.
+ Vi slipper bygga ett hus ifrån grunden och kan göra all ”kul” renovering istället.
+ Nuvarande ägare vill ha utflytt om flera månader.
+ Massa fruktträd och bärbuskar.
+ Känns hemma.
+ Upcoming område.
+ Förmodligen en ekonomiskt bra affär (om vi planerar att bo där en längre tid) om man kollar på hur huspriserna har stigit i området de senaste åren.
+ Bruno får mer frihet.
+ Mer idyllisk uppväxt för William.
+ Nära stall för mig och nära till skjutbana för P.
+ Sinnessjukt vacker utsikt.
+ Ingen insyn.
+ Bergvärme.
+ Nära grymma lekplatser och promenadstråk.
+ Egen gästavdelning i huset, vilket i värderar högt.
+ Det finns två superfina fungerande kakelugnar.
+ Jag får plats med ett vitrinskåp hahaha.

MINUS:
– Dyrt.
– Känner ej till förskolorna därute.
– Ligger längre ifrån stan (10 min extra ifrån avfarten än idag).
– Ligger på andra sidan Nacka än där vi egentligen har velat bo (men vi hade aldrig aldrig aldrig haft råd med en sjötomt där).
– Vi behöver ork, energi, tid och pengar för att renovera i flera månader.
– Vi kan inte göra allt på en gång, utan kommer behöva bo i renoveringskaos samt förlika oss med tanken att bo i ett hus som inte är exakt det vi drömmer om just nu.
– Dom har hittat mögel på vinden.
– Lagfart och pantbrev är sinnessjukt pricy.
– Vi behöver dra om all el, byta tak, alla fönster mm mm. Dvs inte jätteroliga utgifter.
– Garaget är fallfärdigt.
– Gäststugan är obeboelig.
– Vi vet inte den exakta omfattningen av möglet i huset.
– q1 märkt hus, vilket vi inte vet exakt vad det betyder. Kanske ej FÅR göra det vi vill osv.
– Längre till en mataffär och Take Away-ställen.
– Vi behöver dra nytt VA.
– Värmepumpen behövs bytas ut.
– Kanske känns ”ensamt” på vintern när det inte är sommaridyll längre?

Ja, som ni ser handlar mycket om minuslistan alltså om ekonomi och inställning egentligen. För allt går ju om man vill. Sen får man ta renoveringen i etapper i så fall. Juste!!! Man får gärna utvärdera sina tankar, inte bara skriva ”KÖR” eller ”skit it!!”

Eftersom att huset är supersupergammalt, och man redan nu har hittat en massa mögel, så är jag såå rädd för att köpa det och så visar det sig att huset är i ännu sämre skick än vad vi trott. Självklart kommer vi ta in en oberoende besiktningsman oavsett, men ändå. När man köper lägenhet så behöver man ju inte tänka lika mycket på saker som kan stå en dyrt. Medan det med hus är det en djungel…

När vi köpte vårt nuvarande hus, så var ju det ganska nybyggt. Men trots det så kan ju allt hända liksom. Det hade bara känts så mycket mer tryggt om säljarna hade kunnat tänka sig att använda Länsförsäkringars tjänst, LD+. Då slipper säljaren slipper betala om det visar sig att det finns dolda fel. Dvs så innebär försäkringen en trygghet även för mig som köpare(!). För om jag hittar brister kan jag vända mig direkt till Länsförsäkringar för en saklig bedömning av om det är ett fel som säljaren ansvarar för eller inte. Om det är ett fel som säljaren ansvarar för betalas också ersättning ut från försäkringen. 

Det vill jag använda mig utav när vi säljer också. Det finns alltid en risk att man säljer till några som kanske häver köpet, eller kräver en på en massa pengar i efterhand… Det går tyvärr inte att försäkra sig mot. Försäkringen täcker däremot det belopp man som säljare kan bli skyldig att betala pga dolda fel. Dessutom får man bland annat försäkringsbolagets hjälp att utreda felansvaret samt att förhandla med köparen om det skulle uppstå diskussion/tvist.

Det är tryggt för både köpare och säljare att använda sig utav LD+ alltså!!!! >>KLICKA HÄR<< för att komma till Länsfast hemsida för att läsa mer om vad man ska tänka på vid husköp. Eller husförsäljning.

Jag kan knappt sova eller äta för att tankarna snurrar så mycket… Så snälla snälla hjälp oss! Hur hade ni resonerat?! Speciellt ni som har köpt ett hus med mögel!!! Kommentera nedan.

29 kommentarer



17:59 | oktober 17, 2021

Ett naket och ärligt inlägg om varför vi skaffade nanny

Herregud mina vänner! Har tiden någonsin gått så fort som när man fick barn? Ingen rolig resa och inte ett enda roligt jobb i världen kan ens mäta sig med det, kan jag säga er.

Jag har ju varit rätt öppen med att de senaste månaderna har varit hektiska. Att vara egenföretagare har ENORMA fördelar (det finns en anledning till att jag fortsätter att vara egen år efter år). Tillexempel så behöver jag inte bara leva på mammapenningen (eftersom att jag själv har bestämt att jag ska jobba några h i månaden och därmed får jag in pengar). Jag har ingen chef som väntar på mig en viss tid, utan alla tider i min kalender har jag bokat in själv. Planerar jag för det så kan jag ta ledigt strödagar hit och dit när som helst.

Poncho H&M | Tights Aimn tror jag | Skjorta H&M | Boots na-kd | Väska Valentino

Dessutom är min bransch kvinnodominerad och mitt jobb går ut på att offentligt porträttera mitt liv i bild och textformat. Så det är socialt accepterat att ta med sig barn på både events och möten (goals så borde det vara i alla branscher kan man tycka). Ja, allt som underlättar i livet med småbarn och planering med andra ord!

Men sen finns det ju också stora nackdelar, som jag inte hade märkt av först jag blev gravid. Tex stod jag i stilettklackar i en fotostudio och plåtade kampanjbilder i v38 när foglossningen nästan fick mig att trilla av pinn. Allt ansvar för försäljning och marknadsföring kring min smyckeslansering jag hade inplanerad då, låg på mig.

Jag svarade på jobbgrejer timmar innan förlossningen och likaså när den var färdig. Så även om mitt jobb är flexibelt (jag valde ju själv att svara, det var ingen annan som satte den pressen på mig alltså) så kan ingen hoppa in i mitt ställe. Vilket ju blir svårt när man behöver vabba tex. Jag kan inte heller ta ut en ”vanlig” föräldrarledighet även om jag hade velat, för då hade jag inte haft ett jobb att komma tillbaka till. Men just den punkten är ju något som jag alltid har vetat om.

Men fördelarna jag har fått känna på hittills som egenföretagare under alla år fram tills nu, tar ändå ut sin rätt första året med bebis. För då tävlar plötsligt jobbet och ens bebis om min tid. För rent instinktivt väljer man ju tiden med sitt barn. Men jag kan inte alltid göra det. En ångesttanke helt klart, men som jag ändå har haft många år att processa. Det kom inte som någon chock att jag inte skulle kunna vara hemma så mycket som jag ville. Då skulle jag behöva ta en vanlig anställning, och det vägrar jag. Det får min kille göra i så fall.

Varför jag delar med mig utav det här, är inte för att jag på något sätt beklagar mig och tycker synd om mig själv. Jag är själv uppväxt med en ensamstående mamma till mig och mina tre syskon och jag är ju inte i närheten utav att slita så mycket som henne, herregud jag fattar det.

Jag delar med mig utav detta för att:
1) Mitt yrke tas ju fortfarande inte på allvar och förlöjligas. Som att ”vem som helst” kan göra det, och ”hur mycket tid kan det ta att bara fota en bild till IG egentligen?”(som att det är det enda mitt jobb går ut på). Men egentligen är det som att driva vilket enmannabolag som helst.
2) För att visa att jag också slits alla de tankar som kommer på köpet när man blir förälder. Speciellt på punkten att som kvinna ge vika för min karriär, eftersom att en man aldrig förväntas det. Någonsin.
3) För att jag inte har läst om någon annan som känner såhär.
4) För att ta bort tabun kring barnvakter.

När jag blev gravid så hade min kille ett jobb. Idag har han två. Vi båda har det fortfarande flexibelt, men när vi väl har något viktigt inbokat så kan halva vår lön den månaden hänga på det. Vilket ni ju hör själva är ett enormt laborerande. I båda våra jobb så ingår det att möten avbokas, eller bokas upp, med väldigt kort varsel. Så ofta får vi ta timme för timme vem som har hand om William. Så råkar vi dubbelboka oss blir det indirekt en konflikt som mynnar ut i ”vems jobb är viktigast”. För den som tar William blir ju indirekt den som riskerar att bli utan ersättning, eller riskerar att göra en kund besviken. Det här är ju inget unikt för oss alls, utan såhär har ju alla egenföretagare det, och egentligen alla par som har ett barn på förskolan som blir sjukt etc.

Jag har dragit ner på så mycket jobb jag kan, för att P’s bolag ska kunna blomstra. Vilket det också har gjort! Men när jag väl har något inbokat så måste jag jobba. Jag kan liksom inte vika mig på den, för då skulle mitt bolag gå i konkurs. Men samtidigt vill jag vara med William och vara en stöttande partner. Och det är ju ömsesidigt för P också.

När hjärtat slits mellan flera saker man älskar, så är det alltid jobbigt. Min lillasyster var Au Pair i USA i två år, och kom hem i somras. Och när hon på det mest självklara och lättsamma sättet tog William i sin famn för första gången och gick och gjorde ett blöjbyte, så blev jag verkligen introducerad för hur enkelt det hade varit med en nanny. Det behöver inte vara konstigt, utan det samspelet kan falla sig helt naturligt.

Min tanke var ju att hon skulle hjälpa oss vid sidan av sina studier hela hösten hehe. Men sen kom hon in i Luleå, och plötsligt gick inte familjen Löfgren Österlunds schema ihop sig längre. Min mamma har inte gått i pension ännu och min svärmor bor för det mesta i Skåne. Så därifrån kan vi tyvärr inte få någon support. Så en dag signade P upp sig på en nanny-site, och plötsligt hade vi en intervju med världens gulligaste tjej.

Vi började stegvis med att hon tog W någon timme hit och dit, tills att hon är hemma med oss 10-16 på torsdagar. Och det är seriöst det bästa beslutet vi någonsin har fattat som föräldrar! Vi är inte längre föräldrar som stressat behöver svara på mailen medan vi matar W (uschhhhh vad vidrigt det är för samvetet). Utan vi är mer närvarande än någonsin skulle jag tro? Eftersom att torsdagarna är jobbdagar, så  behöver vi inte akut svara på något under tiden man har William. Man hinner ta igen allt på kvällarna när han har lagt sig. Och medan vi kan foka till 100% på jobb på torsdagar så får William 100% uppmärksamhet utav någon annan. För familjefridens skull så mår vi alla så mycket bättre nu, eftersom att det är mindre stress och mer struktur. Förhoppningsvis kommer det här upplägget funka så pass bra att vi kan vänta lite med förskolan. Vi får se!!

När jag öppnar upp mig om det här för andra kvinnor som har drivit eget eller som inte har kunnat/velat ta mer ledigt än sina män, så har tydligen alla gjort exakt likadant som oss. Jag hade ingen aning om det? Under alla år jag har lusläst internet, så har jag aldrig följt någon i Sverige som har varit öppen med att dem tar in hjälp. Att dem har haft en barnflicka eller en förälder som har bott hemma hos dem alltså. Utomlands har det ju alltid varit standard, om man inte vill bli hemmafru på heltid såklart. Men i Sverige, trots att vi är ett så jämställt land, så förväntas fortfarande inte män ta ut halva föräldrarledigheten. Och trots att kvinnor arbetar lika mycket som sina män, så förväntas vi ta 100% ansvar för allt som berör barn också. Och det upplägget funkar tyvärr inte i vår familj. 

Så! Går ni i tankar på att ta in hjälp, om så bara att grannbarnet tar en promenad med ditt barn i 1h, så gör det!Även om ni inte behöver jobba under er lediga tid såsom vi, så behöver alla föräldrar egentid för att samla kraft och ork <3 Kom ihåg det <3 Så har ni möjlighet att ta in hjälp, våga göra det! 

1 kommentarer



11:47 | september 21, 2021

Svarar på era frågor om flytten till Spanien

Jag har fått såå mycket frågor om våra planer på att resa ner till Spanien en sväng. Så jag tänker att jag summerar alla frågor jag har fått. Så kan jag bara hänvisa hit om någon undrar över någonting!

Fråga: Vad är det exakt ni ska göra?
Svar: Vi ska åka ner till Spanien i en månad och bo där! Orginalplanen var två månader, och att vi skulle dra i september. Men min kille kunde verkligen inte vara ifrån Sverige så länge med tanke på jobbet.

Fråga: När åker ni?
Svar: I slutet utav oktober! Så kommer vi hem igen i november. Jag är så glad över att vi valde att stanna hemma under september, pga maj och september är mina favvomånader!


Fråga: Varför just Marbella?

Svar: Vi har alltid sagt (alltså långt innan jag blev gravid eller att barn ens var på kartan) att vi ville ta en månad off med bara familjen innan vårt barn börjar på förskolan. Men då var alltid planen att åka någonstans i Asien (har flera ställen vi skulle vilja besöka). Dels eftersom att jag aldrig har varit där + att vi älskar asiatiskt mat + varmt klimat.

Sen har vi alltid sagt att vi vill upptäcka ännu mer utav länderna i Afrika ihop med våra framtida barn när dom blir äldre. Fick vi drömma skulle vi nog flytta ner till Sydafrika för att arbeta ideellt med djurhållning och barn i några år.

I ALLA FALL!!!! Sen kom corona och då blev förutsättningarna lite annorlunda. Vi ville resa inom Europa, gärna där det var varmt under hösten och där vi kände folk. Så då fick det bli Marbella! Flera kompisar har nämligen bestämt sig för att också åka ner. Wie!!! Så det här med att dra iväg en månad med bebis är långt ifrån en spontan grej, utan en dröm vi alltid har haft.


Fråga: Hur gör ni med Bruno?

Svar: Min mamma och syster har alltid tagit Bruno när vi har rest iväg innan, och han älskar att hänga med dem plus vår familjehund Happy. Så det har egentligen alltid varit vårt förstahands alternativ, då vi aldrig skulle kunna flyga med honom. Han är alldeles för skör för det. Det känns SKIT att vara ifrån honom, men han har det mycket bättre hemma.


Fråga: Vad gör ni med huset?

Svar: Vänner och familj kommer att låna huset och bo här i omgångar, och se till att blommorna vattnas med mera. Det känns sååå skönt att veta att det inte kommer att stå tomt. En firma ville hyra ut det, men vi sa faktiskt nej. Det kändes inte rätt.

Fråga: Vad ska ni göra därnere?
Svar: Inte jobba!!! Utan bara umgås, äta färska frukter direkt ifrån träden, promenera i värmen, äta långluncher, hänga på stranden, umgås med vänner mm mm.

Fråga: Är du nervös för att resa med bebis?
Svar: Absolut! Fast! Det känns ändå som att det kommer att gå bra. Nu efter att William hade krupp och mådde b*js så känns alla utmaningar med bebis som a piece of cake!!!

Fråga: Hur ska ni bo?
Svar: Vi har hyrt en lägenhet uppe i bergen vid en golfklubb. Det kommer bli supernice! Det är typ som ett radhus, med gräsmatta osv. Vi hyr utav några svenskar som vi blev rekommenderade. Men det fanns mycket boenden via AirBnb också.

Fråga: Velade ni mellan några andra ställen i Europa?
Svar: Ja, Palma och någonstans i Italien också. Men vi känner absolut flest människor i Marbella, och väldigt många har barn i exakt samma ålder som William. Vilket känns sååå kul!! Att resa ”själva” med familjen till något land eller någon liten by finns ju alltid kvar. Men nu blir vi så många därnere vilket känns superlyxigt. Om vi kommer iväg (tänker på corona) så tror jag att vi aldrig någonsin kommer att ångra den resan. Det kommer helt klart att bli ett minne för livet!


Fråga: Har ni bokat charter?

Svar: Nej, vi bor inte på något hotell eller dylikt. Utan allt är hyrt separat, flyg, lägenhet, bil osv.
Fråga: Vilken vagn kör ni på?!
Svar: Vi kommer åka ner med vår resevagn ifrån Elodie! Så smidigt. Vi älskar ju den nästan mer än våra vanliga vagnar. Så det blir nog bra. Det enda sköna med vår Stokke Xplory är att den är lättare för William att äta ur om vi sitter på restaurang typ. Men å andra sidan sover han mycket bättre i vår resevagn pga helt liggläge. Mina läsare som har haft samma resevagn har fått ta med den in på flyget, så det känns ju supersmutt.

Fråga: Vilka ”stora” barngrejer tar ni med ner?
Svar: Resevagnen, hans bilbarnstol och kanske hans hoppgunga. Vi ska försöka reka lite vad som finns därnere!! Men en hoppgunga eller gåstol är nästan ett måste hahaha. Eventuellt köper vi en IKEA barnmatsstol på plats, eller något av ovanstående som vi skänker bort efteråt.

Fråga: Vad hade ni för preferenser gällande boendet? 
Svar: Att det skulle ligga nära våra vänner, att det skulle ha alla larm som finns i hela världen typ, AC och ett extra rum ifall någon vi känner kommer och hälsar på 🙂

Denna bilden togs senast vi var nere i Marbella, det var på ett bröllop i september 2019. Jag har ju alltid sagt att jag hatar Marbella, och en del av den staden avskyr jag fortfarande. Men en annan del har jag börjat tycka om, och det är där vi kommer att bo och hänga hehe!!!


Just nu är jag bara såå glad över att det här blir av. Vi är ju riktiga hemmaälskare, så även om vi alltid har drömt om det här så tänkte jag nog att vi i slutet utav dagen skulle banga? Men våra grannar här i Nacka, drog utomlands med sina barn under en längre tid för tredje gången nu. Och det var så sjukt inspirerande!Nu flyttade dem visserligen till NYC i några år så det är ju lite skillnad…

Men bara att kunna resa som familj och att skapa minnen och erfarenheter tillsammans – känns så himla lockande, roligt och lyxigt framförallt. Det är absolut ingenting som jag tar för givet. Ååå just nu längtar jag så så mycket. Kanske för att vardagspusslet är otroligt svårt att lösa med: barn, jobb, hund, hus, vänner, familj, egentid osv osv haha.

8 kommentarer



11:46 | september 10, 2021

FÖRE OCH EFTERBILDER PÅ KÖKET – färdiga resultatet efter renoveringen

Äntligen äntligen äntligen är det dags för mig att visa de färdiga bilderna som fotografen har tagit på vårt nya kök!!! Eller ja, nytt och nytt. Äsch vi kommer till det… Men så länge, här får ni en mäklarbild ifrån när vi köpte huset:

INNAN.

Såhär såg alltså köket ut när vi köpte huset. Så från att vi flyttade in har ju stolarna och plocket varit lite annorlunda. Men själva köket har ju sett likadant ut. Och HERREGUD vad jag har och P har varit oense om den här kakelväggen. Han älskade den… Jag… Not so much. Så tillslut valde jag att renovera köket själv. Jag hade gått med rätt mycket vinst i många utav mina fonder, så jag tog ut en del utav det. Och håll seriöst i era trosor för här kommer slutresultatet:

EFTER.

Finner. Faktiskt. Inga. Ord. För hur fint det blev!!! Före och efterbilderna är ju som dag och natt. Egentligen gjorde vi inte SÅ mycket. Alltså vi bytte ju varken ut stommar (Kvik) eller layout. Men det är ändå en enorm skillnad. Förutom det ni faktiskt SER som är annorlunda, så är känslan i hela huset en helt annan. Köket känns större och hela huset smälter ihop mycket bättre. Jag vill bara vara där hela hela tiden.

INNAN.

Här ser man tydligt hur kaklet ”tog slut”, innan själva väggen var slut också. Det gjorde att köket kändes mindre än vad det faktiskt är. Här ser man också alla sex barstolarna, men min första önskan var direkt att täcka för det. Nu ser man bara tre stolar. Köket kändes så himla rörigt då, men samtidigt väldigt kallt. Allt var liksom kritvitt (eller målat med grafitti haha). Ingen harmonisk kombo det inte.

EFTER.

Gud!!! Nyp mig i armen!!!!!!! Vi velade såå länge efter rätt nyans och sten för just oss. Men jag är så glad över att det blev just denna. Den är en blandning mellan grå och beige, men upplevs ändå väldigt varm mot vårat gråa hårda betonggolv. Till den hittade vi en färg (Jotuns kulör Tidlös, den har vi även inne i kontoret samt i vardagsrummet i förra lägenheten) som passade perfekt. Allt smälter ihop så fint, och det är inte alls en lika kall och rå känsla i köket. Utan det känns väldigt varmt, lugnt och välkomnande.

Vi velade länge om vi skulle ha någon GALEN sten. Men vi kom ganska snabbt fram till att ytan är alldeles för stor för att våga sig på något crazy. Då kan vi måla väggarna eller ha roliga barstolar istället. Men stenen skulle gå ihop med betonggolvet. Så vi beställde hem prover och la mot golvet såhär. Dessa proverna var dock mer ”glansiga” än vad vi ville ha, men man kunde välja till att få stenen ”helmatt” (men leveranstiden blev lite längre). Jag är så nöjd med att vi gjorde det! Och vi valde stenen i mitten.

Silestone Royal Reef heter den vi valde. Ifrån Cosentino. Och Silestone är (som jag förstått det), den absolut tåligaste stenen på marknaden just nu.

Vi hittade både en natursten (som jag ser att många influencers tipsar om) och en fin marmorskiva. Men för oss hade det aldrig funkat. Den hade blivit förstörd direkt. När jag dessutom hittade att Silestone var: 

– Reptålig
– Fläcktålig
– Syratålig
– Slagtålig
– Matsäker
– Har lång livstid
– OCH lättrengörlig…

…. Så blev valet ganska enkelt. Även om det var lite dyrare så har det helt klart varit värt det.

Och helt ärligt, nu har vi haft den här stenen i många månader utan att vara speciellt försiktiga. Det har spillts rödvin, Williams mat har kletats ut överallt, jag har skurit upp gurka direkt på stenen mm mm mm. Och inte en enda fläck eller repa. Det är otroligt faktiskt. Rekommenderar alla småbarnsfamiljer Silestone. Det syns inte så tydligt, men vi la även sten INUTI fönstret, för en lyxigare känsla. Det blev några extra kronor, men det var så värt det!

Vi velade mycket om vi ville att stenen skulle sluta i fönstrets nedre kant, eller övre. Men bestämde oss tillslut för övre. I och med att den här väggen är många meter lång, så ville vi få upp mer på väggarna för att köket inte skulle bli tråkigt. Så ovanpå stenens övre kant placerade vi en liten hylla. Den är perfekt för färska örter, tavlor eller kaffe. Detaljer som gör köket mer personligt och hemtrevligt med andra ord.

Lamporna är ifrån New Works. Juste, vi valde en 20mm tjock bänksskiva samt ”hyllplanet”. Men jag vill minnas att själva väggstenen var runt 10mm. Så ni vet! Så där kom vi ner lite i pris genom att inte välja 20mm överallt. Man kan även välja 30mm osv men då går ju priset upp.

Den tidigare vasken och blandaren sålde vi på Blocket. Och för pengarna köpte vi nya i svart matt ifrån Tapwell. Alla blandare med mera vi har i huset är ifrån Tapwell. Och svarta detaljer har vi ju också överallt. Så vi fångade upp det. Det var viktigt för oss att vi kunde lossa på munstycket för att skölja ur vasken ordentligt. Samt att vi fick en diskmedelspump. Otroligt nöjda. 

Sedan fick vår elektriker Kenny sätta upp tre stycken spottar i fönstret (väldigt mysigt kvällsljus som är dimbart) och två stycken vägglampor. Vi hade ju ENBART spottarna i taket innan. All belysning är självklart ihopkopplad med Plejd så vi kan styra den ifrån telefonen samt att den är dimbar. Det har vi installerat i hela huset faktiskt och jag rekommenderar det varmt.

Vitvarorna är desamma som innan. Men vi köpte en dubbelt så stor spishäll, för den vi hade innan tog bara tre stycken kastruller. Så den sålde vi också på Blocket. Man ser inte det här, men vi sågade ur ett hål i bänksskivan bredvid spisen och satte ner ett runt eluttag. Vi använder det JÄTTEMYCKET. Både till folks mobiler men också för att ladda paddan (som brukar stå där) när vi kollar recept.

Barstolarna har vi haft sedan vi flyttade in, dem är ifrån ByCrea. Jag älskar dem!!! Köksön är vår mest använda yta i huset tror jag, efter tv-rummet kanske haha!! Jag ville egentligen byta ut stolarna mot några i valnöt. Men jag älskar ju våra, så det kändes onödigt ur konsumtionsaspekten. Så dem fick vara kvar.

En annan yta jag ÄLSKAR i vårt nya kök är min lilla kaffehörna (!!). Goals!!! Den har dessutom fått två tillskott nu, en mjölkskummare och Sveriges snyggaste espressomaskin. Alla maskinerna säljer vi på Svanfelds Coffee. Där hittar ni ju även mitt ADHD-kaffe, där man vid varje paket sänker 10kr direkt till Hjärnfonden. Jag är så stolt över det ideella samarbetet. I NK-burkarna har vi två olika kaffesorter.

Har ni tv i köket? Min kille ville prompt ha det och tillslut gav jag med mig. Men ENBART på premisserna att det var en LITEN och snygg tv. Så det fick bli Samsung Frames nya lilla variant 32tum. Vi är sååå nöjda med den och har på Nyhetsmorgon varje morgon och eftermiddag.

Min kompis Elin Skoglund jobbar ju på Poppy Posters, så hon har skickat över högkvalitativa bilder på Håkan Hellström som vi har som bakgrundsbild nu. Man kan ju välja vad man vill. Och alla som kommer hem till oss tror att det är en tavla, för vi brukar välja att ha på lägsta ljusstyrkan på skärmen. Detta blev faktiskt över ALL förväntan.

Jag själv är uppväxt med tv i köket och jag tycker att det är så så mysigt. Vi ville först ha en valnötsram runt tv:n, men just nu gillar jag vår svarta jättemycket. Där kan man ju också välja mellan massa olika. Jag tror att vi kommer att ha en Frame i tv-rummet också inom en väldigt kort tid hehe!! Juste som ni ser gömde vi alla sladdar i väggen.

(Här har vi högsta ljusstyrkan på Framen). Vasen är ifrån ByOn och de silvriga ljusstakarna också. 

Jag hoppas verkligen att jag har besvarat alla era frågor nu!

Juste. Många frågar om pris. Och vi valde dem absolut längsta och bredaste stenskivorna Stenskivor.se hade. Så då går ju priset upp. Jag vill minnas att vi behövde 18kvm sten. Men oftast behöver man ju mycket mindre. I priset ingick installation, att dom kom och måttade innan samt garanti. Vi velade mellan tre olika stenföretag. Alla köpte in skivorna ifrån samma ställen i Europa. Men de två andra företagen skar ut skivorna i Sverige. Stenskivor.se sågade ut skivorna på plats (tror jag det var?) så då kom vi ner HÄLFTEN i kvm/pris. Helt galet. Jag sparade så sjuuuukt mycket pengar på det, och det var liksom exakt samma sten. Min syster köpte deras bänkskiva därifrån nu också.

INNAN

Okej vi kör en sista!!!

EFTER

Tack för att ni tog er hela vägen hit! Hoppas ni tyckte att detta var ett matnyttigt inlägg om ni själva går i köksrenoveringstankar.

MINA 11 BÄSTA TIPS VID KÖKSRENOVERING ÄR:

1. Ta alltid hem färgprover. Och lägg dem bredvid varandra. Passar alla färger ihop?
2. Behåll så mycket ni kan.
3. Sälj eller skänk vidare det ni inte ska använda längre.
4. Låt funktion gå före design när det kommer till material om du är en småbarnsfamilj (jag trodde ALDRIG att jag skulle skriva det). Dvs välj Silestone som bänksskiva, och vi var asnöjda med allt kring Stenskivor.se som min kille hittade via Instagram (enda parten vi var i kontakt med som inte strulade med leverans eller leveranstider).
5. Jämför priser. Jag tror okrydd att vi totalt sparade över 50k på det.
6. Man kan inte få för många eluttag. 
7. Ha minst fyra olika ljuskällor i ett rum. Lägg några extra kronor på att göra dem dimbara.
8. Ta det i etapper, skynda långsamt. Allt behöver inte vara färdigt samtidigt.
9. Räkna in förseningar (corona ställde till det lite för oss).
10. Planera vart eventuella skarvar i bänksskivan ska vara.
11. Om ni ska ha en tv i köket, sätt in i en liten. Gärna Samsung Frame.

10 kommentarer




21:09 | september 1, 2021

Jag har köpt min första egna bil!

Ja ja ja här kommer världens ytligaste blogginlägg, men jag vet ju att allt som skrivs härinne sparas i åratal. Och jag själv blickar tillbaka och scrollar i arkivet, och då vill jag ändå att det här ska vara med. För det känns så stort!

Eller ja, på ett sätt känns det asstort. Just för att jag har uppnått ett mål jag har haft länge. Och drömmen om just en vit Range (med beige inredning och svarta fälgar och tonade rutor) började alltså långt innan jag tog körkort. Men vägen till min egna bil började såklart med att jag började ta körlektioner för typ tre år sen. Okeeej nu kom vi in på den historien så det kan ni ju få läsa om också ifall ni inte har gjort det innan:

För två år sen tog jag alltså körkort. Vilket i sig såklart är en BIGGIE! Jag hade övningskört hit och dit, men ska något bli av på riktigt så måste jag göra det helhjärtat. Vilket jag inte gjorde. Men för två år sedan så tog jag mig i kragen och tog ledigt i 1,5 vecka, och åkte på en intensivkurs i Flen. Och sju dagar senare så kom jag ut med högsta poäng och en godkänd uppkörning!!! DET kan kan säga er, att det var STORT för en tjejja med ADHD att klara det.

… Nu fick jag det skrytet sagt också hahaha, men det jag ville komma med det, var att DEN klappen jag gav mig själv på axeln då, var mycket hårdare än den jag gav mig själv efter bilköpet. Även fast det här är stort för mig också såklart.

Men här är den i alla fall!!! Min alldeles egna bil. Oh lord vad jag älskar den<3 Synd att jag inte åker mer än tusen mil per år, för det hade jag gladerligen kunnat gjort i denna hahaha.

Under tiden jag har varit off här på bloggen, så har min kille startat ett nytt bolag (hashtag #saltsjoboobil). Är så stolt över honom och att han satsar på sin dröm. Så vi får se om han får hoppa in och sälja den här pärlan en dag och att jag byter den mot en liten Mini Cooper. My all time favorite car<3

Buhu, det är nog det enda tråkiga med kids? Att man behöver mycket packutrymme när man väl ska iväg. Annars hade jag haft en Mini tills dagen jag dör tror jag hahaha. Men men jag får trösta mig med att min nya bil förmodligen är lite mer trygg om vi skulle krocka.

1 kommentarer