Det förekommer cookies på ellinorlofgren.se. Genom att fortsätta läsa på ellinorlofgren.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

23:22 | februari 13, 2022

Hejdå bloggen!

Nu är det dags att ta farväl av den här domänen. Numera hittar ni min blogg på:

>> ellinor.forni.se <<

Klicka på länken för att komma till den!

0 kommentarer



19:46 | februari 7, 2022

Vårt hus är sålt!


Ja… Ni läste rätt. För några veckor signade vi på papperna för försäljningen utav vårt hus. Ett otroligt spontant beslut, eftersom att huset varken låg uppe på Hemnet, vi hade inte tagit några bilder och vi hade inga visningar med massa folk. Men det blev sålt ändå.

Efter sign ville vi naturligtvis fira, så vi ringde Basse, Denize och hunden Charlie som kom på studs! ”IN MED BÅBBEL!” skrek jag. Förlåt mina vänner för att bilden hamnade här, trots att jag sa att den bara var för privat bruk. Det var den!! Men ni blev så fina och det var ju trots allt en av de största stunderna för oss in a long time.

Åt lite chips med löjrom bla bla (när ska man tröttna på det?) och pratade om allt kring försäljningen. Det känns väldigt bra att flytta (eftersom att vi hade tänkt att lägga ut huset under 2022). Men samtidigt väldigt väldigt vemodigt såklart!! Vi älskar ju vår svarta borg. Vårt hem. Vårt allt.

Men nu väntar nya roliga äventyr… Hoppas vi!

3 kommentarer



10:03 | februari 7, 2022

Vart köper jag Williams kläder?

En återkommande fråga sedan William föddes är vart vi köper alla hans kläder. 80% av allt han äger är second hand (är nog Traderas och Sellpys största kund!) och ärvda saker ifrån hans kusin. Men sedan köper vi nytt också om det är något som William behöver pronto (typ vantar eller mössa som är lättare att testa i butik) eller för att jag helt enkelt älskar ett plagg. Men jag tänkte ändå tipsa om lite plagg som finns i butik just nu, och som jag själv lätt hade kunnat beställa till Gugge. I framtiden har jag dock två koncept som jag är taggad på att implementera här:

– Tipsa om second hand plagg som finns att buda hem just nu.
– Lägga upp mina favoritlooks av plaggen vi har hemma till Gugge.

Vad tror ni om det?

1. Byxor | 2. Fiskehatt | 3. Bomberjacka | 4. Strumpor | 5. Collagetröja röd | 6. Röd mössa | 7. Vit tröja | 8. Prickiga byxor | 9. Strumpor | 10. Collagetröja

När William var liten spädis så ville jag ha mer dova färger. Men nu när han har börjat röra sig fritt så älskar jag färg och prints. Dock en väldigt specifik typ av prints som ni ser. Just för att han är en pojke, och för att statistiken talar sitt tydliga språk – så vill jag inte att folk ska bemöta honom och ge komplimanger för att han är så STOR OCH STARK OCH TUFF. Printsen han bär vill jag ska handla om att vara en bra kompis, om kärlek och om att vara snäll. Såsom alla plagg ”förr flickor” har. Jag har inga problem alls med att köpa grejer ifrån ”tjejavdelningen” heller.

Min favvokombo är helt klart leggings + stor collagetröja + höga strumpor + oversize mössa. Det hade jag klätt min dotter i också. Henne hade jag trätt på en skinnpaj också, men det tycker jag blir ”för hårt” på William. Jag älskar att klä honom i stretchiga jeans och skjorta med. Men det blir sällan till vardags hehe.

 

4 kommentarer



22:32 | januari 17, 2022

Pissig vecka – matförgiftning och corona

Ja vad ska man säga? Vissa veckor har man mer flyt, och andra mindre haha… För att fatta maj kört: 

I förra veckan gick vår familj igenom en stor omvälvande privat grej. Samtidigt som jag bollade jobbiga grejer med jobbet som sög ut musten ur mig totalt. Så när allt tillslut redde ut sig, så blev jag prick på sekunden jättesjuk. Jag som aldrig är sjuk annars trodde att det var corona, men efter ett gäng olika tester så insåg jag att det bara var all stress som kom ut ur kroppen. 

Så efter ett par dagar åkte jag och P iväg på en övernattning på hotell bara för att ANDAS lite.


Världens bästa mamma tog William och Bruno och som vi njöööt det dygnet. Vi åt god mat, bastade, badade isvak (absolut inte jag ni känner ju mig, varmt ska det va!) och sov ut. Kan varmt rekommendera Krusenberg Herrgård. Mycket barnvänligt också!

Men sedan lyckades P bli matförgiftad påvägen hem. Så det var inte ett speciellt långt njut. Men men äsch!

Så de senaste två dagarna har jag försökt att rodda allt med jobb, hem, hushåll, William och Bruno själv. Nu mår P mycket bättre *peppar peppar* så nu längtar jag efter att bara återgå till det normala vardagskaoset!!

3 kommentarer




14:36 | januari 4, 2022

Min nyårskrönika


Min summering utav 2021.

Vemodets år.

Hela graviditeten, förlossningen och att bli mamma var ju ett enda grått moln utav vemod. Allt gott kom hela tiden kom med något ont.

Jag mådde väldigt dåligt som gravid, men jag var tacksam över att det gick. Jag mådde skit efter förlossningen, men var överlycklig över mitt barn. Jag älskade att vara mammaledig, men jag saknade mitt jobb oerhört. Jag var förvånad över att jag axlade ansvaret över en annan människa så bra. Men jag saknade att kunna vara egoistisk och bara tänka på mig själv.

I min personlighet så har jag alltid varit väldigt svart eller vit. Plattan i mattan eller lata mig på soffan. Men under 2021 blev jag mycket mer nyanserad. Inte bara i mig själv, utan också hur jag ser på världen och min omgivning. Jag dömer mindre. Men också mer. Jag dömer män mer. Och jag har blivit mycket mer beskyddande över kvinnorna i min omgivning. Inget får hända dem under min vakt.

Under 2021 började jag (av naturliga skäl) att tänka mycket på hur jag vill bli ihågkommen. Fler rädslor har släppt. Typ som den att jag kanske uppfattas som arg. Varför får inte kvinnor bli arga på faktiska orättvisor, men män får vandalisera en arena om deras favvolag förlorar en fotbollsmatch? Jag vill ju så gärna förändra, förbättra. Men med det kommer principer. Principer som jag har svårt att släppa och som blev starkare i år. Kanske kan jag under 2022 bli lite mer följsam gentemot min partner?
Jag tänker mycket på hur jag vill fostra min son. Allt jag vill lära honom. Visa honom. Och hur hans kärlek för mig är det största och renaste jag någonsin har upplevt. Herregud jag är mamma nu… Och när jag tittar på honom vill jag BARA vara just det. Men när han sover, då påminns jag om allt annat jag älskar. Typ mitt drömjobb och mina tjejkompisar. Båda finns ju kvar i mitt liv, men jag vill ge dem mer kärlek det här året.

2021, vemodets år. Du formade mig, gjorde mig mer uppmärksam och mer rak. Och du gav mig det ömtåligaste jag har. Min William.

1 kommentarer