Det förekommer cookies på ellinorlofgren.se. Genom att fortsätta läsa på ellinorlofgren.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

18:36 | februari 22, 2021

Status vecka 40 – jag har inte fött än!


Bilder tagna i vecka 30. Mysset köpt på H&M men tyvärr slutsålt.

Herregud nu är jag inne i vecka 40 (39+3) och om fyra dagar så har jag beräknad födsel. Helt sinnessjukt. Jag har ju inte uppdaterat er så mycket de senaste veckorna. Jag fick facea det faktum att jag helt enkelt inte har orkat jobba i samma takt som innan. Det blev lite väl mycket jobb i slutet t o m. Så i fredags i förra veckan sa jag taco-haj till Instagram. Vilket känns som helt rätt beslut! Även om det kanske är det sämsta man kan göra i mitt jobb. Jaja, nu ska mitt fokus ligga på att varva neeer och förbereda mig mentalt och fysiskt infrö förlossningen.

VAD HAR HÄNT DEN SENASTE VECKAN? 

1. När jag var hos barnmorskan så var mina prover inte helt tip topp och dem trodde att jag hade början till havandeskapsförgiftning. 

2. Jag har gjort ett tillväxtultraljud på SÖS pga magen växer så fort. Visade sig att Bumlingen faktiskt ÄR en liten Bumling. Han vägde nämligen 3800 gram i v38+3. Eller ja ish. Men dom håller koll nu och vill inte att jag går för långt över tiden sa dem till mig idag.

3. Jag har gjort en hinnsvepning som tyvärr inte gjorde ont. Gör dem ont så fungerar dem säger ju myten! Och jag har noll värkar nu… Men! Mina nattljusoljatabletter verkade ha gjort susen för mini livmodertapp var tydligen galet mjuk för att vara förstagångsföderska! Catching!

4. Jag har fått en digital babyshower. Kan fortfarande inte förstå att min svägerska styrde ihop det för 13 tjejer? Det kom superfina videohälsningar ifrån mamma och svärmor, överraskningar i form av blöjtårtor och presenter som hade fraktats ifrån alla möjliga håll i Sverige. Gud jag börjar gråta nu igen när jag tänker på det. Jag är så otroligt lyckligt lottad<3

5. Jag bröt ihop fullständigt för några dagar sedan när jag upptäckte ”fiskstimmet” under magen med ”silverfiskar”. För det är exakt så bristningarna ser ut. Som silverfiskar. Jag har ju redan fått bristningar runt min gamla navel piercing så lite förberedd var jag ju ändå. Nu känns allt väldigt lugnt, och jag blev själv chockad över hur stressad jag blev. Har ju haft noll kroppsfixering de senaste 5åren minst. Menmen! Nu känns det lugnt som sagt.

6. Jag har fått tillbaka min migrän och hade en vidrig attack inatt. Kastades tillbaka till de första månaderna utav konstanta attacker och tänkte att jag aldrig aldrig aldrig vill vara gravid igen.

7. Vår doula Malin har varit förbi med en TENS-maskin som jag ska låna. Den har redan används flitigt då musklerna i både rygg och rumpan svek mig för länge sen.

8. Vi har funderat på hur vi ska meddela familj och vänner när det är dags att åka in till förlossningen. Vi har bestämt att vi gör en sms-grupp för familjen, men att vännerna får veta när bebis är ute. Jag tyckte att alla skulle vara med i en och samma grupp, men P ville vara säker på att allt gick bra för både mig och Bumlingen innan vi meddelade vänner något. Jag förstår faktiskt den tanken, så det har vi bestämt nu<3

9. Bumlingens BB-väska är packad och likaså min och P’s. Det enda vi har saknat är snacksen, så idag köpte vi på oss godis. Men imorgon ska det inhandlas drickyoghurt, frukt, San Pellegrino blodapelsin och cashewnötter.

10. Jag har till 100% förätit mig på semlor och bakverk. Nu är jag tillbaka till godis igen. Marabou TUC – hejdååååå.

11. Tanke som slagit mig: får man ha smycken på sig under förlossningen? 

13 kommentarer



15:06 | februari 2, 2021

Bebisen Bobo? Efternamn? Serietips och gråtdag.

Hej mina älskade rara underbara <3 Tack för alla fina ord igår om lille bebbens namn. Det ska bli spännande att se vad han kommer att heta i slutändan. Har någon utav er sett ”Sommaren med släkten” på Dplay? Min kille älskar den serien och världens snällaste hippesnubbe heter ”Bobo” i den. Så arbetsnamnet sedan några månader tillbaka är Bobo hahaha. Men min kille vägrar att döpa honom till det. Vi är ju rätt bra på det här med smeknamn, Bruno har tex 20st. Och bebisen kallas också för Bumlingen & björnen. Därav hade ju ”Bumlingen Bobo” eller ”Björnen Bobo” passat perfekt tänker jag? Men jag får nog fortsätta min namnkampanj där om det ska röstas igenom. Ni som inte är gifta btw – hur har ni gjort med efternamn? Fick barnet ert per automatik? Eller din killes pga ni planerar att gifta er och ta hans sen? Eller fick barnet bådas?

(Snabbt tips: På tal om serier så hoppas jag innerligt för er skull att ni har sett ”Blå Linjen” på SVT. Riktigt bra polisserie med en helt annorlunda vinkling!)

Idag har jag i princip gråtit från att jag la mig igårkväll tills nu kl 15:25. Min foglossning har totalt exploderat i underlivet, och det känns bara så ovärdigt haha. Men men! Om det är något man har lärt sig så är det ju att såna här dippar kommer och går dag för dag som preggo. Så förhoppningsvis blir resten utav veckan bra!!! Jag tror också att kroppen är smartare än vad man själv fattar. Mitt tempo har ju varit mycket högre de senaste tre veckorna. Och nu säger nog kroppen till mig att det är dags att chilla ner lite. Jag är ju trots allt i v37. Så därför har jag en lugn dag idag. Imörra vänder det gänget!!! Kan vi inte hålla tummarna för det hehe! Puss på er finisar.

12 kommentarer



15:59 | februari 1, 2021

Barnnamnen vi velar mellan…

Åh åh åh!! Äntligen ska jag berätta något som jag vet att många utav er har spekulerat kring. Nämligen vad vår lille son ska heta! Och jag förstår att ni vill veta – för det är ju en sjukt STOR grej. Typ det näst största beslutet med att skaffa ett kiddo ju. Nr 1 är att bestämma sig för att man vill behålla det där lilla fröet i magen och att man lovar att man ska ta ansvar för att vårda det resten utav sitt liv. Och nummer två är ju typ… Namnet?!

Men jag förstår samtidigt varför många väljer att inte gå ut med namnet först bebisen är på plats. Dels så kanske ungen inte alls känns som en ”X” när han ploppar ut, och dels så kanske man behöver suga lite på karamellen. Ni vet, låta namnet rabblas om och om igen i huvudet innan man verkligen fastslår det. Sedan är det ju en läskig grej: att ha ett SATT namn. Det blir ju så mycket mer definitivt då.

Jag kan ju direkt säga att vi har två namn som det står emellan (as u all know) och dem är…

William eller Arthur! 

Hehe, det här inlägget skriver jag inte för att ni ska få rösta på vilket namn ni tycker bäst om. Eller för att få höra varför vi INTE skulle välja ett utav namnen. För uppenbarligen älskar vi dem båda, så har ni några åsikter kan ni ju behålla dem för er själva hehe (ni vet ju trots allt heller inte vilka mellannamn eller efternamn bebisen kommer att få så helheten utesluts ni ju ifrån hehe). MEN! Nu ska ni få höra varför det slutgiltiga beslutet inte är helt skrivet i sten ännu…

Historien till namnen är ganska olika. Så vi kan börja med det som har hängt med längst…

William: 
Jag har ju haft en storebror som hette William, men som tyvärr föddes sjuk och gick bort 9 månader gammal. Och även om jag inte har växt upp tillsammans med honom, så har han ändå varit en stor del utav vår familjs liv. Så redan som liten bestämde jag mig för att ”om jag en dag får en son, så ska jag hedra min storebror och döpa honom till William”. Så redan på dejt tre med P så kläckte jag ur mig det, och han instämde att det var fint. Sedan är både jag och P en sucker för traditionella, lite längre namn. Och då hamnar ju William oavsett ganska högt upp hehe.

Arthur: 
Även fast William alltid har varit nummer ett, så kände i alla fall jag ett behov av att kolla upp fler alternativ ”bara för att” typ. Jag har ju haft en lista på barnnamn i flera år, så den gick jag igenom och började att sålla ur. Men också lägga till. Jag och P bestämde att vi på varsitt håll skulle komma med 5 förlag, och bland bådas förslag så fanns Arthur med. Det är ju också klassiskt, traditionellt och funkar på flera språk. Men samtidigt så är det liiite roligare än William.

Varför vi inte bara sätter tex William direkt är dels för att vi vill känna på det när han har kommit till världen. Men också för att det skulle kännas HELT FEL att döpa vår son till William om han föddes sjuk. Då skulle den fina gesten plötsligt inte alls få samma fina innebörd på något vis. Men ja! Det är verkligen inte lätt det här med namn. Och vem vet – vår son kanske inte passar som något utav dem när han väl är här? Den som lever får se!!!!!

20 kommentarer



10:10 | februari 1, 2021

Gravid vecka 35 & 36

GRAVIDVECKA: 35 + 36
Omg vi har äntligen passerat 90% utav graviditeten! Goals!!! Nu pratar vi inte längre om att bebisen kommer om månader – utan om bara några VECKOR.

BEBISENS STATUS:
Det är trångt att röra på sig för honom därinne nu. Men när det dricks kaffe eller när han ska dela plats med en semla så börjar det att röra på sig därinne. På det senaste barnmorskebesöket så hade han gått över sin kurva. Man mäter sånt med ett måttband över magen och hur mycket han växer. Men tydligen behöver det inte betyda att han är stor, utan att jag bara kan ha mycket utrymme i min mage för honom. Läste att sånt där kan diffa med hela 1kg?! Så jag tar det med en nypa salt. Föds han stor så gör han ju det och det finns inte så mycket för mig att göra åt saken hehe. Kanske bara är ungens huvudomfång som spelar roll i slutändan ändå hehehe…?!

MIN KROPPS STATUS:
Bra! Jag har varit nära migränattacker flera gånger men sluppit. Men det tror jag mest beror på att jag har börjat jobba en del igen (mitt jobb går ju i cykler varje år och jag är mitt i en sån cykel nu). Så mycket skärmtid + att jag har börjat dricka massor utav hallonbladste (vätskedrivande) är nog boven. Så jag måste börja dricka mer vatten! Eh juste och jag måste börja använda mina stödstrumpor, för nu har kroppen börjat lägga på sig vätska på benen och fötterna…

PSYKISK STATUS?
Upp och ner. Vi har ju varit i nära kontakt med en doula då hon har hållit i profilaxkursena för oss dessa veckorna. Och efter hennes besök har både jag och P varit SÅ PEPPADE. Alltså jag har nästan blivit rädd för mig själv för att jag har varit så REDO och bara HOPPATS på att värkarbetet ska dra igång nu nu nu.

… Men nu var det en vecka sen vi såg henne och jag har börjat jobba en del igen = stört mitt fokus inför förlossningen = jag har börjat bli rädd igen. Jag orkar inte ha mer ångest över att vi ska vara på ett sjukhus och att jag inte ska känna mig trygg. Så att sent igårkväll mailade jag vår doula och sa att vi gärna vill ha med henne på förlossningen också. Vilket känns så så bra. Ena delen av mig längtar så saaaatans mycket efter att han ska komma nu. Men samtidigt har jag panikkänslor som jag konstant bara försöker trycka undan. Extra jobbigt var det när jag skulle gå igenom min förlossningsjournal med min aurorabarnmorska om önskemål inför förlossningen, vilket jag även kommer behöva göra idag igen med min barnmorska. Usch. Det blev så mycket verkligare att förlossningen närmar sig då. Just nu försöker jag ju bara ignorera att det ska hända mig haha. Vill tillbaka till känslan att jag ser fram emot att gå igenom det!!!!
CRAVINGS?
Semlor! Ätit kanske sju stycken den senaste veckan. Och lösgodis. Jag undrar verkligen hur jag ska planera upp inköpen utav snacks inför förlossningen?! Vad i hela friden kan jag tänkas bli sugen på efter att jag har fött barn?! Juste mina cravings efter stark mat har chillat ner sig lite pga all halsbränna haha. Jag tror att det där satans teet är orsaken till det också hahaha. Jaja förhoppningsvis gör teet att jag blöder mindre under/efter förlossning och då är det ju värt det.

STATUS PÅ INKÖP TILL BABY?
Vi fick ett ”bra-att-ha-kit” utav mamma med grejer jag absolut inte hade tänkt på. Typ rengöring till naveln och annat sköj + en värmekudde till mig. Men i övrigt har vi kvar allt på listan som jag skrev om senast hehe. Barnstolen i bilen är monterad i alla fall. Så åker vi in till BB imörra så är det preppat. Många hetsar oss om att packa färdigt BB-väskan också men det har vi inte börjat med än. Mormor postade även över gamla plagg som är min storebrors gamla vilket känns mysigt<3 Det vi har köpt är muslinfiltar. Men vi måste ta tag i att köpa det sista nu! Börjar bli aningens stressad över det pga man vet ju aldrig med leveranstider online numera…

ÄR DET NÅGOT NYTT SOM HAR HÄNT SEDAN SIST?
Jag lovade ju er att uppdatera er angående statusen på det här med doula. Och vi älskade det! Nu är hon bokad inför våran förlossning. Shit! Och P’s bästa vän Carl har fått sin lilla son = Bumlingens första vän som ska födas under 2021 har anlänt!!

0 kommentarer




20:38 | januari 31, 2021

Mitt content visar vem jag är – stalker förföljde oss

Söndag mina vänner! Jag har haft mamma över på besök för att slippa sova själv. Min kille var nämligen borta över natten, så dem ville säkra upp IFALL jag skulle få värkar. Inte för att jag själv trodde det, men det vore ju inte superkul om det hade hänt och jag var ensam hemma haha. Är ju dessutom rätt rädd för att vara just ensam hemma. Anledningen till det kan vi ta en annan gång, men jag är helt traumatiserad efter ett år av min uppväxt när en stalker hängde runt vårt hus. Vi skaffade ju bland annat Bruno för att jag skulle känna mig lite tryggare härhemma, men han är ju lika rädd som jag så han skrämmer snarare upp mig ännu mer hahaha.

Vecka 37 nu.

Jaja. På tal om något annat så är jag så så såååå glad över att jag tillslut fick studiobilder tagna utav en riktig fotograf på magen. Jag trodde ju inte att det skulle bli av pga Corona, så för typ 3månader sen grät jag en skvätt över tanken på att inte ha några fina bilder att titta tillbaka på ifrån den här tiden. Och att jag ju faktiskt aldrig vet ifall jag kommer att bli gravid igen. Men nu har jag bilder i alla fall tack vare smyckeskollektionen vilket känns så kul!

Ni var flera som tipsade om fotografer, bland annat @smallpigart som jag tillslut ended up with. Så TACK för att ni gjorde det<3 Hon arbetar med precis det bildspråket som jag älskar. Minimalistiskt, sterilt och med olika ljus. Dessutom fick jag redigera alla bilder själv, vilket alla fotografer inte är okej med. Och då kan det bli svårt för mig att jobba ihop. Jag har ju mitt bildspråk, fotografen sitt. Så då behöver vi mötas på mitten<3 Sen tycker ju inte alla influencers såhär, och jag önskar att jag var mindre brydd, men jag ÄLSKAR verkligen mitt jobb när man får till bilder som känns 100%.

I och med att jag jobbar med foto och tycker att det estetiska är kul (och att jag verkligen tror att bilder kan visa vem jag är/vad man står för/vad man känner) så var det viktigt för mig att graviditeten fångades på rätt sätt. Eller ja egentligen ALLT jag gör. Alla företag har ju sitt bildspråk, och det har ju jag i mitt företag också<3 Även om jag inte ser på det på det sättet, så är det ju rent krasst så ifall man ska hårddra det. Det kanske underlättar för någon att förstå, om man tycker att det verkar fånigt.

Jag hade tex inte velat köra en fotografering i en skog med dimma invirad i sjalar eller på en äng iklädd tyllkjol eller i en säng omringad av röda rosor… Såsom andra fotografer förslog. För det hade inte varit ”jag” om ni förstår?

Men det är svårt det där med content och bildspråk. Det blir en krock härinne på bloggen. Och jag blir ledsen på mig själv som har låtit de här tankarna ta över även härinne. OKEJ att jag är hård med det i mitt flöde på Instagram. Där VILL jag vara filtrerad. Men annars har ju jag alltid lagt upp lika estetiskt fula grejer på Instagram Story som härinne. Men sen min paus i somras när jag var gravid i smyg/hade semester och inte fotade något – så kom jag aldrig in i att fota ”vardagsgrejer” in hit. Jag måste bli bättre på det!! Jag älskar ju själv att följa bloggar som känns som dagböcker online. Det är ju min ambition att ni ska känna härinne.

Jag kanske visserligen inte ska vara sååå hård mot mig själv, för vardagen är ju inte jättespexig just nu. Det hade mest blivit bilder på vår tv tagna ifrån vår soffa om jag skulle visa EXAKT vad vi gör i veckorna hahaha. Då kanske det är nice att få lite ”finare” bilder mitt i allt? För jag antar att ni också mest ligger hemma i soffan och degar just nu?

Ikväll vad jag en stolt svensk, för Sverige spelade ju final i handbolls VM. Tyvärr blev det ett silver mot Danmark. Men den största vinsten är att min kille har blivit lika besatt av att kolla matcher som jag. Wieee!

2 kommentarer