Det förekommer cookies på ellinorlofgren.se. Genom att fortsätta läsa på ellinorlofgren.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

15:14 | september 18, 2019

14 snabba frågor om mig


1. Beroende av?
Knäckebröd (6st/dagen) med smör, popcorn (1pak/dagen) och tuggummi (6st/dagen). Och svensk musik.

2. Du måste klä dig i en färg resten av livet, vilken?
Beige eller vitt tror jag. Okej beige. Hellre beiga byxor på vintern än vita. Hellre beige klänning än en vit på ett bröllop tex. Jag gillar grått och marinblått men jag har insett att jag inte alls drivs lika bra i det som beige.

3. Vad får du oftast komplimanger för?
Haha typ mina ögonfransar sjukt nog? Eller mina ben. ALLT! Nejmen oftast något jag har på mig typ.

4. Några mål inför 2020?
Typ att inte ha några mål. Eller jo för helv att köpa Royal Copenhagens porsinserie Star Fluted Christmas (kopiera detta och klistra in på Google så fattar ni varför jag inte kan LEVA utan denna julservisen ett enda år till).

5. Brukar du skratta för dig själv?
Hahaha ja hela tiden. Inte skrattar högt kanske om jag inte ser ett klipp/en bild. Är mer en fnissig person. Drar någon ett skämt är jag dock den som skrattar högst typ.

6. Vad är det konstigaste du ätit?
Haggis (spyr seriöst av tanken). Men gjorde det enbart för min älskade svärfars skull på hans begravning för två år sen. För er som inte vet vad haggis är, here u go: traditionell skotts rätt gjord på lever, lunga och hjärta från får, havregryn, lök, fårtalg och olika kryddor SAMT tillagas i en fårmage (!).

7. Hur skulle du beskriva dig själv med 5 ord?
Hög integritet, busig, snäll, skämtsam och social kanske?? Mina kompisar ba: Nä….

8. Vilken stad vill du bo i för resten av livet?
Oj. Jag har ju verkligen ALDRIG velat bo i Stockholm. När jag bodde i Gnesta visualiserade jag mig alltid ett liv här, men sen jag basiclly flyttade upp i 1an så har jag alltid ogillat Stockholm. När jag bodde i Göteborg så kände jag att jag ville bo där hela livet. Nu… Vet jag inte? Jag kan absolut inte se mig själv med barn i Stockholm. Helst Skåne?

9. Hur ser din morgonrutin ut?
Snooza sönder i minst 1,5h. Resten av morgonen ser prick likadan ut jämt. P har hunnit gå ut med Bruno och duschat när jag kommer ner till köket i morgonrock. Medan han plockar fram tallrickar och bestick tar jag fram det som behövs ur kylen. Sen äter vi knäckemackor med leverpastej och smörgåsgurka + flingor och fil. Han åker till jobbet och jag plockar undan.

10. Vad längtar du efter?
Att en ny säsong av: Vår tid är nu, Innan vi dör, Younger, Fyra bröllop och en begravning och The Crown ska släppas. Hååååll käften. Och Vickans bröllop i Marbella om några dagar. Och min födelsedag den 3e oktober.

11. Vad är viktigast på ditt bröllop?
RINGEN!!!! Ne skoja. Att jag (och P hehe) är lyckliga såklart. Och att det får vara på mitt sätt, annars kan jag skita i det. Typ som allt annat här i livet höhö.

12. När brukar du oftast gå och lägga dig?
Jag somnar oftast ganska exakt vid 00:30. Då har jag lyssnat på P och Brunos snarkande i ca 3h vilket känns lagom.

13. Vem kallar du dina bästa vänner?
Elinjo och Carroläjn.

14. Vad finns alltid i din handväska?
Tuggummi, hörlurar, kort, en tofs, bilnycklar, glasögon eller solglasögon (har alltid ett par på mig) och en bajspåse till Bruno. Sjukt stelt när man glömmer det hemma. PS skulle även ALDRIG NÅGONSIN lämna mitt hem utan hörlurar. Jag måste ALLTID ha ljud i öronen. Får panikångest av bara TANKEN att gå i en affär/sitta på en buss/gå på gatan UTAN ljud i öronen. Det är mest hela grejen att jag inte kan solla bort vad jag vill höra och inte då typ? Att man måste lyssna på vad alla andra människor gör och pratar om. Så otroligt distraherande och krävande.

3 kommentarer



17:15 | augusti 4, 2019

Röstar jag på Trump? Eller Hillary?

”Herregud Ellinor är du en Trump-anhängare med tanke på din keps du bar igår?!”

Hej mina kära! Fick precis ett sms av en kompis som berättade att jag stod med på någon skvallerblogg, och anklagas för att vara en Trump-anhängare då jag bar en ”Make America Great Again”-keps igår på båten. Vill bara ha det klargjort INNAN det sker några missförstånd: att jag absolut inte skulle göra det haha. Jag och P klädde ut oss till Hillary och Trump på Halloween 2016, och när vi skulle ut med båten var det den enda kepsen P hittade. Så utan eftertanke grabbade han tag i den innan vi stressade åkte ner till båten. Så det var en ren slump att jag bar den, och ser det snarare som ett hån mot Trump än som att jag skulle vara allvarlig med den hehe.

Jag vet inte om jag hade röstat på Hillary heller iofs. Men efter att ha lyssnat på årets sommarprat med Carina Bergfeldt (stort tips! Lyssna!) som har varit journalist och rapporterat om Trump när hon bodde i USA så blev jag än mer stensäker på att jag aldrig någonsin skulle ha lagt min röst på Trump i alla fall. Så, nu vet ni det! Vilket kanske gör vissa av er besvikna, andra glada. Vad vet jag.

Näe, dags att åka på Lejonkungen bion. Hoppas allt är bra med er, med mig är det helt ärligt sisådär just nu. Jag förklarar mer när jag orkar. Jag har behövt den här helgen att samla alla tankarna och landa i dem. Berättar sen. Puss.

7 kommentarer



16:06 | juli 11, 2019

Svar på tal – dubbelmoral?

Fråga: Det här är ingen kritik eller påhopp, men tycker det är ganska intressant att du för en tid sedan sa att du aldrig visar dig i bikini och nu på sistone är det VÄLDIGT mycket bikini, fattar att det är sommar osv. Men du gjorde ett sponsrat inlägg med typ 20 bikinibilder. Sedan säger du även att du inte gillar instagram och att du är helt obrydd om ditt flöde, men det stämmer ju inte heller? Bara nyfiken på hur du resonerar kring det?


Svar: Hej fina! Vilken kanal menar du? Jag blev superchockad över din kommentar så jag var tvungen att gå in och kika på alla bilder jag har lagt upp på Instagram sedan i början av juni. Och jag hittade inte speciellt många. Det slår mig nu när jag skriver det att det antaligen är en defenitionsfråga också, är bikinibild en helkroppsbild i bikini? Eller räknas bara bikiniöverdelen? Eller bara benen? Jaja…

(PS: mitt svar nu är inte menat att vara drygt eller någonting <3 Ibland känns det som att folk läser med en ”arg röst” så fort det blir ”svar på tal inlägg”. Jag tycker bara att det är bra när någon frågar såhär, för det visar ju bara att jag har varit dålig i min kommunikation <3 Pöss!)

Jag kollade även igenom min storyhistorik och hittade en video när jag dök ifrån en båt iklädd bikini. Men i övrigt har jag inte hittat något mer? Eller jag kanske missförstår? På bloggen hittade jag detta och detta inlägget om det var det du tänkte på?

MEN OAVSETT så har jag nog varit otydlig! Det har aldrig handlat om att min kropp är förbjuden frukt som ALDRIG FÅR VISAS UPP på sociala medier. Det har mer handlat om att jag inte vill att min kropp ska vara en del av min strategi för att få följare. Då jag har märkt att just kroppen är ett lätt dragplåster för det. Utan jag hoppas att man följer mig för annat <3 Jag hoppas verkligen att ni som följer mig vet vilka värderingar jag har. Och för mig är en kropp egentligen bara en kropp. Inget mer med det. Så dyker det upp någon bild här och var spelar det ingen roll för mig. Fotar någon mig på semestern när jag bikini eller en strandklänning – äsch saksamma! Jag tänker inte på det.

Men det jag inte kommer att göra är att fasta/träna inför mina resor, äta ”rätt” under resan, hitta locations att fota min kropp i det bästa ljuset osv osv osv. För att det skulle vara en del av min strategi för att få följare. Alltså, det finns inget rätt eller fel. Det är bara att jag hoppas att jag är ”mer” än min kropp för mina följare.

Angående flödet får jag också ta på mig att jag verkar ha varit otydlig. Jag bryr mig jättemycket om att mitt flöde ser bra ut! Det är en del av mitt jobb och ska förmedla vilken typ av människa jag är och vad jag gör. Och kunder vill se vilken typ av öga jag har för foto och att eventuellt visa upp deras produkter. Jag kan inte skita i vilken typ av content jag behöver producera och att jag behöver hålla en viss nivå. Det jag däremot kan skita i är alla mina tankar om mig själv… för jag vägrar att ha mer ångest inför: varje gång jag tar en bild/lägger upp en bild Jag kan inte hålla på och granska mig själv (som människa/som yrkeskvinna) varenda gång jag gör en del av mitt jobb. ”Usch vad fult det här blev”, ”Jag är helt värdelös som inte får till det här, alla andra får ju det”. Mina negativa tankar och hur hårt jag kan trycka ner mig själv, finns det ingen gräns på.

OCH JAG ORKAR INTE DET LÄNGRE. Och har bara känt att ”fuck it nu blir bilden som den blir”. Går färgerna utanför mitt flöde, ja men skitsamma då. Den här sommaren är första gången jag visar upp både gräs, träd och en oredigerad blå himmel hahaha. Så sjukt egentligen.

Men det är så HIMLA befriande! Att avfölja massa människor på Instagram var också ett sätt för mig att börja tycka om den delen av mitt jobb mer (Instagram). Nu har jag funnit genuin inspiration, och lyssnar på min egen mages röst och vilja. Istället för att jämföra mig och göra saker som inte är JAG.

… Och känner jag för att skriva något personligt under bilden så gör jag det nu, vilket jag inte vågade förr. För ”så gör ju ingen på Instagram”.

Jag är så tvådelad för ena delen av mig spyr på hur perfekt allt ska vara, och i nästa sekund älskar jag att chatta mer er, hitta nya vänner och få släppa ut min kreativitet. Jag hoppas verkligen verkligen inte att jag ger er ångest av min Instagram i alla fall.

Hmm jag hoppas att detta var svar nog på din fråga. Om inte så skriv igen i kommentarsfältet ifall du tyckte att något var otydligt så svarar jag där.

PUSS PÅ ER MINA FINA OCH TA FÖR GUDS SKULL HAND OM ER <3

1 kommentarer



20:03 | juni 14, 2019

Varför jag undviker bikinibilder


Smycken Safira (rabattkod kommer på söndag) // Bikini na-kd // Hatt VackraTingBeddingeStrand // Solglasögon Twist & Tango // Väska Hotell Smygehavsbad

Läs detta med göteborgsdialekt nu: ”Halåååååååå alla gooooingar”. Haha hoppas allt är bra med er! Själv håller jag på att laga middag till några kompisar som kommer över ikväll. Dom ska nämligen sova här inför bröllopet imorgon.


Jag har faktiskt fått supermycket färg idag trots höög solskyddsfaktor.

Jag lägger ju i princip aldrig upp bilder på min kropp och har nog absolut aldrig fotat den med en systemkamera. Egentligen mest för att jag inte vill att det ska vara något fokus på den alls. Som mitt sätt att avdramatisera kroppen. För enligt mig är det något av det vackraste och mest naturliga i hela världen. Allas kroppar, men speciellt kvinnokroppen.

Och därför känner jag att man inte behöver prata om den hela hela tiden. Eller visa upp den hela hela tiden. Utan att man bara kan låta den få vara just det, en kropp. För den är ju inget mer än så. Den är inte vårt liv. Den definierar inte oss som personer. Utan det är bara en kropp.

Mitt sätt att vara body positive i sociala medier helt enkelt. Ett aktivt ställningstagande. Jag säger inte att något är rätt eller fel, jag älskar konton på Instagram som pratar positivt om alla sorters kroppar. Men i mina kanaler behöööver det inte pratas kropp kropp kropp för att avdramatisera det. Kan man inte göra just tvärtom för att avdramatisera tänker jag? Ja ni hajar!

Jaja nu ska jag fortsätta med förrätten innan gästerna anländer. Förhoppningsvis är det lika bra väder imorgon som det har varit idag. Jag tog faktiskt till och med inte ett – utan två(!!!) dopp i havet. Ja ni läste rätt: Sveriges största badkruka har tagit årets oskuld. Ha en fantastisk fredag hörrni.

 

Och på tal om kroppar: ät det ni är sugna på och mår bra av. Och vad just det innebär ska väl alla andra ta och skita i. PUSS!!!!

9 kommentarer




11:52 | maj 29, 2019

Svar på kommentar om ”Måndagspepp” – min personlighetsförändring

Fråga: ”Hej Ellinor!

Jag har börjat läsa din blogg under senare år och är inte en följare som har följt dig länge. Jag tycker att du är väldigt smart, mogen och väldigt klok helt enkel. Du verkar ha en sund och jordnära syn på livet.

Men för ett tag sen såg jag din före detta podd måndagspepp på Instagram & utifrån det kontot får man en helt annan bild av dig. Hur stor del av den du var då är du idag? Jag tycker att kontrasterna är så stora och undrar hur du har lyckas ändra dig som person så mycket? Eller har du det? 

Sen undrar jag om du accepterar den du var då eller ”förnekar” du den aspekten/ delen av ditt liv?” 

Bilden är tagen ifrån Nouwkontoret i Göteborg 2015.

Svar: Heej going!! Vad kul att du har följt med länge <3 Och tack tack tack för dina fina ord. Extremt spännande fråga och något jag själv har tänkt på från och till. Att jag har förändras så mycket alltså. Eller egentligen så har jag inte det, bara mognat väldigt fort. Alla gör samma resa som mig, men kanske över en lite längre tid.

 

Jag och Hanna drev podden Måndagspepp under de två åren efter studenten då jag festade och reste som allra mest. Hela mitt liv var väldigt destruktivt, och även fast jag carpade det och körde all in, så drömde jag ju alltid om livet jag lever idag. Ett tryggt stabilt liv där jag tar mitt arbete på allvar, min ekonomi på allvar och inte bara agerade på impuls. I mitt liv på den tiden tog jag inte ansvar för någonting och bokstavligt talat sket i morgondagen.

Det vore jätteintressant att få höra ifrån er som har lyssnat på Måndagspepp och fortfarande följer mig – på vilket SÄTT ni tycker att jag har förändrats? Jag tänker ifall vi ser det på samma sätt. Tanken var ju efter sista säsongen att släppa en säsong till om hur mycket våra liv hade förändrats. Om min flytt tillbaka till Stockholm, att jag hade börjat dejta vettiga killar for once och ordnat upp mitt inre men också mitt liv. Men som ni vet blev ju inte det av i och med att jag och Hanna gled isär.


Bild tagen på Bubbles And Brunch dagsfest 2016. Jag gick alltid på dem och denna kvällen slutade med att jag tappade min telefon på ett ställe/plånboken på en annan, trillade och stukade foten ordentligt. Dagen därpå körde jag en karatefylla igen… 

Som svar på din fråga så: NEJ, jag förnekar ingenting utan jag älskar snarare att jag VÅGADE släppa fram min personlighet i den graden som jag gjorde. Tyckte jag något så jag det rätt ut, utan att tänka på konsekvenserna. Varje vecka får jag meddelanden ifrån nya yngre följare som är i 17-18år som hittar Måndagspepp och dom älskar den podden. Jag var en helt vanlig tjej som precis hade tagit studenten, festade mycket och ville upptäcka världen.

Men jag var också precis lika vilsen som de flesta är när de har gått klart skolan. ”Vem är jag?”. ”Vad vill jag?”, ”Vad håller jag på med?”, ”Vilken väg ska jag gå?” osv osv osv. Och jag var också väldigt trasig efter många år av sorg.

Nu när jag har fått min ADHD-diagnos så är just denna perioden i livet väldigt tydlig för mig där jag hade som allra mest problem. För jag var ett bokexempel på ett ”ADHD barn” och det är egentligen sjukt att ingen körde in mig till en klinik för en utredning.

 

Jag var extremt impulsiv, både praktiskt men också verbalt vilket nog var det jobbigaste. Jag var rastlös, högljudd, virrig, otålig, HETSIG och kunde absolut inte prioritera eller ta ansvar.


Vårbalen våren 2016, jag träffade P och mitt liv började ordna upp sig.

Mina brister tog faktiskt över mitt liv och jag kämpar än idag med att aldrig hamna där igen. Det är verkligen min mardröm. Det är därför rutiner, mitt trygga hem och ordning och reda är så viktigt för mig idag. Annars blir det direkt KAOS.

Jag förstår verkligen varför missbrukare och människor i fängelset är överrepresenterade med män med ADHD. Vi (främst män) lever tyvärr mycket kortare tid än människor utan en diagnos. Tempot är för högt och antingen så tar man kontroll eller så går det åt skogen. Bokstavligt talat.


Våren 2017 – då hade jag köpt min första lägenhet och ordnat upp mitt liv. 

Jag tror att mognad dämpar de flesta människors ADHD för att man helt enkelt lär sig att hålla tillbaka och behärska sig själv. Så idag, 4år senare har jag lärt mig att hantera de ”extrema” personlighetsdragen hos mig själv. Förr kunde jag inte hålla tillbaka om jag tyckte något utan spottade bara ut det. Vilket gjorde att jag sa rätt sjuka saker i Måndagspepp ibland hahaha. Men såhär i efterhand tycker jag mest att det är kul. Men det är ju också därför jag äter medicin idag, för att hålla mitt liv i chack.

OKEJ detta spårade iväg lite men jag hoppas att du fick någorlunda svar på din fråga. Jag vet ju inte riktigt vad du menade med att jag hade förändrats, men detta är det jag spontant tänker på. Let me know om det var något annat så kan jag svara på det i kommentarsfältet <3 

6 kommentarer