Det förekommer cookies på ellinorlofgren.se. Genom att fortsätta läsa på ellinorlofgren.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

19:38 | augusti 16, 2017

Lista om hur jag är som vän

Listan är funnen på Sandras blogg och jag insåg att vi svarade lika på många punkter, kul ju. Hoppas det blir härlig läsning för er! Det var svårt att svara då jag i grunden har en positiv inställning till vem jag är, och ju hoppas att mina närmsta delar den med mig. Men samtidigt ville jag vara 100% ärlig. Läskigt, men nu kör vi!

Jag och en utav mina närmsta vänner Caroline (aka Carro eller Fru Steen här i bloggen). Bästavän till min pojkvän ifrån första början

Lovisa, en nyfunnen vän

Hur är dina egenskaper som vän?

Peppande, lojal, ärlig, snäll (en egenskap jag aldrig hade tänkt på att jag hade tills både Gertrude och Elin i olika omgångar sa det till mig i våras) och kärleksfull på mitt egna sätt. Jag är inte den som kramas och pussas, det är jag ganska selektiv med. Men jag försöker formulera det på andra sätt. Jag är väldigt bra på spontana sms eller komplimanger till människor där jag skriver några ord om att jag tycker om dom. Jag drar gärna iväg ett sms innan jag ska träffa någon och skriver ”Jag ser så mycket fram emot att träffa dig på torsdag, jag har saknat dig och din energi!”.

Jag vill inte att någon ska känna sig utanför, men samtidigt vill jag att en vän är tydlig med om den inte känner sig inkluderad eller liknande. Jag är ganska rationell som människa och vill att människor ska berätta vad dom känner så vi kan lösa det ihop. Jag vill LÖSA SAKER och att hjälper ofta till att reda ut känslomässiga pussel. Typ vad tjejkompisen ska göra när hennes kille har varit otrogen, hur hon ska sätta ner foten mot en chef eller våga stå upp för sina åsikter mot sin familj. Jag vill hjälpa till och gör det gärna för någon jag knappt känner men som jag kanske tycker om. Jag kan ge all min tid, energi etc till någon men kanske inte berättar något på det djupare planet om mig själv.

Jag vill inte att någon ska känna sig ensam. Skulle en vän ringa mig och säga att den är självmordsbenägen eller ligger på sjukhus skulle jag inte drabbas av panik eller liknande, utan säga ”Stanna där du är, jag kommer när som helst så löser vi det här”. Vid en första anblick kan jag nog verka hård men jag gör allt av kärlek och när man kommer mig nära märks det nog tydligare. Mina vänner vet vart de har mig.

Hela mitt liv har präglats utav bra och dåliga vänner. Som har mobbat mig, inte ställt upp för mig eller som har gjort mig besviken. Och de bra vännerna har betytt hela livet för mig. Jag är inte långsynt av mig, men illojala människor kommer inte i närheten utav mig idag. Jag är expert på att hitta dom i ett rum fyllt av främlingar och håller mig sedan på avstånd. Detta gör ju också att jag direkt sniffar upp riktiga eldsjälar.

Julia ifrån Göteborg, en utav mina närmsta

Vickan och Julia lärde jag känna i Göteborg 2015, här firade vi nyår ihop

Sämst som vän?

Dels att jag är väldigt rakt på sak och ”svart eller vit”. Det medför många sämre saker. Jag glömmer ofta att alla inte är som jag fastän jag jobbar på det varje dag. Att jag är väldigt bestämd speglas tex när jag träffar vänners vänner för första gången. Då kan jag vara dömande och blir obrydd om personen verkar osoft och deltar knappt i samtalet vilket nog gör mina vänner besvikna ibland. Men jag har svårt att fatta tycke för folk men när jag väl gör det säger jag det rätt ut och lovebombar!

– Jag är som sagt inte speciellt närgången av mig. Mina vänner har börjat skämta om det för att jag i vissa sammanhang blir så obekväm. Men det blir faktiskt bättre hela tiden.

– Jag är dålig på att rodda aktiviteter på resor/middagar etc och lämnar gärna över det till dom som bemästrar det bättre. De uppskattas oftast men när någon alltid roddar blir det ju inte så kul (obs aldrig hört någon säga detta till mig men kan tänka mig att det kanske blir störigt?)

– Jag kryddar på typ ALLT jag säger haha så man får ta mig med en nypa salt. Det kan uppstå missförstånd om man inte gör det. När jag har sagt att någon blev SÅ sur, att maten var SÅ äcklig eller festen var SÅ tråkig så var det ofta inte så hemskt som det kanske lät. Mina vänner hetsar mig för detta också och skrattar.

Några av alla Göteborgstjejer <3

Vad stör sig dina vänner på med dig?

Att jag kan vara disträ och vara en virrpanna. Jag glömmer lätt saker, berättar om en historia som jag sagt två gånger tidigare. Jag kan upplevas som otrevlig när jag träffar vänners vänner för tredje gången och räcker fram handen. Jag tror att det är irriterande att jag direkt säger emot när jag tycker att någon har fel. Sedan har jag ganska mycket skadeglädje och skrattar högt om en vän blir stressad i trafiken, skickar ett sms fel eller snubbar på dörrkarmen.

Återkommande vänproblem?
Om jag tittar tillbaka på alla relationer jag någonsin har haft så är 30% besvikelse och 60% att vi har växt isär. Ibland känner jag att jag kanske begär för mycket av en vän? Att jag kanske ställer orimliga krav som tycker att man ställer upp 100% i alla lägen, visar en respekt jämt, är ärlig och lojal? Jag jobbar hela tiden på sudda ut linjerna mellan vad som
är ”rätt och fel”. Någon annan upplever det inte alltid som jag gjorde. Människor menar oftast inte illa.

Mina absolut äldsta tjejkompisar som jag fann via handbollen och gymnasiet

Första dagen i tvåan på gymnasiet med Martina, Johanna och Morris

Martina, jag och Johanna

Typiskt för dig som vän?

Jag kan tagga till någon för utgång NÄR SOM HELST på dygnet. Jag kan inte räkna på mina två händer hur många gånger jag har sett till att någon deppig kompis iklädd pyjamas plötsligt står färdigsminkad och drar mig i armen. Men själv tackar jag ofta nej till utgång hehe…. Jag frågar alltid ”Nej, ljug inte för mig. Hur mår du på riktigt?”. Jag styr alltid bort samtalet när vi kommer in på sex-snack. Jag är väldigt ironisk och har fört över min humor på de flesta av mina vänner. Jag höjer alltid volymen till högsta och skriker med i refrängen när vi åker bil. Jag äter superlångsamt så alla får vänta in mig och jag gillar inte swish. Jag betalar hellre varannan.

När blir du sur?
Jag blir väldigt sällan sur. Jag säger vad jag tycker rätt ut så är saken ur världen. Men kanske när planerna blir inställda i sista sekund? Eller när någon verkligen behöver ställa in men meddelar för sent? Eller om någon inte för sig på en middag? Ni vet, förstör andras glada stämning? Tar över alla samtal helt och vill prata om sig själv eller tar för givet att alltid bli bjuden men aldrig bjuder tillbaka? Okej allt detta handlar typ om respekt och visar man inte mig det blir jag sur. Obs!!! Jag har ej dessa problem med vänner däremot bekanta.

Henrietta (P:s tjejkompis från början)

Tråkigast med dina vänner?

Haha började skratta när jag läste denna frågan för mina vänner är verkligen sjuka i huvudet. Det finns inget tråkigt.

Önskeegenskap som vän?
Skämtsam, peppig, omtänksam, ärlig och lojal.

Värsta sortens vän?
Avundsjuk, snål, aldrig har en åsikt om någonting, slukar energi, inte backar upp en och som älskar drama. Jag hatar drama.

Och min absolut bästa vän, Elin

Bästa sortens vän?

De som får alla i en grupp att känna sig trygga, ställer upp, alltid gör det där lilla extra. Som får en att känna sig sedd och pushar en i jobbiga beslut. Som vill få mig FRAMÅT. De som skickar ett sms när man mår dåligt och skriver ”middagen står redo för dig hemma hos mig, skynda dit hit!”. Eller de som är 100% ärliga, jämt! Människor har en tendens att säga att de alltid säger vad dom tycker men när det väl krisar sig törs dom inte det.

Gemensamma drag för mina närmsta vänner?
Oj! Mina vänner är så extremt olika på alla plan. Men gemensamma nämnare är drivna, roliga, energiska och väldigt duktiga på att lyssna har jag märkt. De är FINA människor, på riktigt. De vill andra väl, är ödmjuka och väldigt snälla. Gudj jag kommer bara på mer och mer fina saker de alla har gemensamt haha<3 Ingen har svårt för att dra igång en diskussion vilket betyder att man betar av värdefulla ämnen titt som tätt. Och alla är väldigt förstående i varför jag är som jag är, och låter mig vara precis så. De får mig att blomma och bli den där bästa versionen utav mig själv. Och det kan ju ta mig fan vara det finaste man kan göra för en vän.

En av mina absoluta bästisar, P!

36 kommentarer



09:08 | augusti 8, 2017

Arbetskläder – vad bär man på kontor?

Inlägget innehåller två affiliatelänkar

Kjol HÄR // Ballerinaskor HÄR // Väska Leowulff // Örhängen Loavies // Skjorta Topshop

Fråga ”Tycker att du verkligen har hittat din stil och det inspirerar såååå mycket. Hade vart så kul om du la upp lite mer ”fashion inlägg” där du länkar kläderna du shoppar etc. Blusar och snygga kostymbyxor till jobb/skola är det jag mest spanar på nu inför hösten!”

Svar: Självklart kan jag försöka att göra det! Jag vet att ni är fler som har efterfrågat detta… Såhär såg jag i alla fallut på jobbet igår. Det enda problemet är vem som ska fota, och när? Visst är vårt kontor hur fint som helst, men kanske inte så ”bloggvänligt”. Helst av allt vill man ju fota med kameran också. Men kvalitén där kanske inte spelar så stor roll för er? Framöver ska jag försöka att enbart klä mig i ljusa plagg under det ljusa halvåret här i Sverige. Jag mår så mycket bättre av det. Jag har bestämt mig för att ha en ljus kappa i höst, alltid något ljust plagg och skimriga smycken. Det är svårt med kläder och hur mycket man kan ta ut svängarna på jobbet. På kontoret kan jag ha det mesta, men det är i alla kundmöten jag behöver vara aningen formell, inte för flickig, bekväm men ändå känna mig kaxig och kvinnlig. Igår hade jag inga kundmöten så då kunde jag se ut såhär. Imorgon blir det långbyxor. Jag behöver själv utöka min jobbgarderob så jag kanske borde klistra ihop några kollage här som jag själv kan ta inspiration ifrån.

42 kommentarer



12:52 | juli 17, 2017

Vad gör vi bloggare när bloggtiden är förbi?

Gertrude som arbetar på Micael Bindefeldt har jag lärt känna via bloggen. Här på en middag efter Fashion Week med ett gäng andra internationella bloggerskor.

Fråga: ”Hej, tänkte bara att det vore intressant att höra dina tankar kring framtiden som bloggare. Om man ska vara lite krass kanske det finns ett bäst före-datum för de flesta unga bloggare idag då de också har en relativt ung läsarkrets. Valde du att söka dig vidare i mediabranschen för att kanske ”safea” jobb för framtiden och vad tror du att dina bloggkollegor som enbart livnär sig på sina sociala medier, där de uppdaterar om sitt liv, tänker kring framtida försörjning? Dvs när inte längre bloggen försörjer dem och de varken har haft något annat jobb eller någon utbildning trots att de kanske är i 30-40 års åldern?”

Svar: Hej, Gud vilken rolig fråga! Jag tog inte jobbet på Ingager för att jag hade ”livslängden” på en bloggare i åtanke. Utan det var för att jag inte tyckte att det var givande längre. Jag vill känna att jag varje dag lär mig något nytt på min arbetsplats. I dagsläget arbetar jag ju med Facebook annonsering vilket är en annan gren av digitala medier. De kompletterar varandra väldigt bra i mitt fall så därför har jag valt att jobba på heltid med båda. Sedan kommer det dröja innan jag släpper bloggen då man får många bra kontakter, erfarenheter, lärdomar etc.

När det kommer till bäst-före-datum och vad jag tycker om övriga branschkollegor så säger jag bara YOU GO! 67% av alla företag som inte använder sig utav influencer marketing i dagsläget, räknar in i det i sin budget för 2018. Men det är ju naturligtvis inte bara bloggare utan även youtubers, Instagram profiler och andra influencers. Nu tjänar man mer pengar än någonsin på sina bloggar, och bloggen är ofta ”kärnan” till hela ens varumärke och verksamhet.

Vad statisk visar så läser lika många människor bloggar nu som förr. Men nu läser vi dem på ett annat sätt. Vi läser färre bloggar, är mer kräsna för kvalitativt content, sätter större press på att bloggarens budskap och vi är inne på bloggen färre men längre sekvenser varje gång vi läser. Det vill säga att bloggarna med mindre bra innehåll/profiler sållas bort och de ledande blir kvar.

Bara för att man driver en blogg med unga läsare betyder inte det att de är mer potentiella att sluta läsa bloggen. Tvärtom, de följer med och åldras i takt med att bloggaren gör det. Men sedan tror jag inte att bloggare som fenomen kommer vara lika hypat idag som när jag får barn om 10 år haha. Men jag är kluven i om det antingen kommer att vara vanligare, eller att vi kommer ha hittat en annan kanal som är starkare? Det finns andra sociala medier idag (youtube tex), men bloggarna blir mer och mer inbitna och står starka. Men vilken kanal som är mest populär i framtiden återstår att se. Tills dess tycker jag att alla som bloggar ska fortsätta att rida på vågen och ta vara på den fantastiska tiden i livet man har. Man driver bolag som ung kvinna och får njuta av livet på samma gång.

Mitt CV är både långt och grymt TACK VARE bloggen och ingenting annat. Alla bolag skriker efter kompetens inom digitala medier och vi som har det är högt eftertraktade. Men sedan kommer man ju även naturligt in på branscherna mode, event, foto, styling, retail, design, smink, hälsovård, affärsutveckling, försäljning, journalistik och så vidare.

Så arbete i framtiden tycker jag inte att någon bloggerska bör oroa sig för. Vi lever i ett så pass modernt samhälle att vi bloggare numera ses som affärskvinnor med ambitioner, som har koll på hur man bygger varumärken och har en känsla för vad som konverterar på sociala medier. Och främst hur olika målgrupper beter sig. Det är inget du kan plugga dig till. Hoppas det räckte som svar på din fråga! Kram!

30 kommentarer



18:20 | juli 5, 2017

Svar på personliga frågor

Bild ifrån Marstrand och Vårbalen i maj

Fråga: ”Hej Ellinor! Jag har läst din blogg mer eller mindre sedan du bloggade på Forme och endast skrev om känslor. Jag fastnade för din blogg för att du skrev om din pappa då. Och jag bara undrar, har ni någon kontakt i dagsläget? Hur mår du idag?”

Svar: Men Gud vad fint! Det måste vara säkert 5-6år sedan?! Fy fasiken vad kul att du fortfarande är inne här. Det gör mig varm i själen. Till din fråga så: nej, det har vi inte. Jag såg min pappa för första gången på min systers student nyligen, men då hade vi inte träffats på 3år sedan dagen jag själv tog studenten. Jag har svarat när han berättade att farmor blev sjuk, men inget mer än så. Varför jag inte skriver om honom här är för att jag helt enkelt inte tänker på det. Jag vet inte om jag förtränger det, eller om jag faktiskt bara är mycket lyckligare nu än vad jag har varit någonsin i mitt liv. Jag är inte arg på honom längre, utan snarare väldigt förstående och försöker se allt ur hans perspektiv. Ingenting är skrivet i sten och kanske hittar vi tillbaka till varandra en dag. Jag är inte för stolt för att höra av mig, utan jag är bara rädd över att må dåligt igen. En ganska naturlig känsla tror jag.

Fråga: ”Jag måste bara ge lite pepp en trött måndag… Men Ellinor- du är GRYM! Jag ser upp till dig, ditt driv, din pondus och att du har något innanför pannbenet! Jag vill gärna ha tips på hur jag själv ska sluta lyssna på andras elaka kommentarer.”

Svar: Tack fina snälla underbara! Tack. Det finns nog många som tycker att hanterar situationer fel, inte förtjänar allt jag har osv, men ofta är de dom människorna som sparkar uppåt. De stör sig på mig för att de själva vill framåt. Hade fler människor reflekterat över sina egna val hade fler människor varit framgångsrika i den mån de själva drömmer om. Det är jag övertygad om. Så som svar på din fråga: fokusera på ditt. Gör en plan för hur du ska ta dig dit du vill. Och kommenterar någon att du gör på fel sätt är de för att de själva inte ser vägen du ser. Sedan ska man vara ödmjuk också, men man ska aldrig ta skit!

Fråga: ”Hej Ellinor! Jag har sett dig ute i vimlet på en restaurang för några veckor sedan när du åt med din pojkvän. Ni såg väldigt lyckliga ut och har världens äktenskapstycke haha! Jag önskar er all lycka. I alla fall, jag har läst någon elak kommentar här inne/skvallerbloggar om att du bara ”glider med” på honom lixom. Och hur hanterar du sånt? Pratar ni två som par om det? För jag kan tänka mig att er relation ändå får utstå andra problem än vad en ”vanlig” relation får. Att ALLA alltid ska tycka om ALLT ni gör? Han gör? Osv… Förstår om det är en privat fråga, men jag har tänkt på det mycket. Lycka till i livet, du är grym!”

Svar: Nejmen va! Nästa gång får du komma fram så jag kan ge dig en kram. Jag vet att det låter knäppt men för mig så är ni ju på många sätt mina vänner. Men iaf… Vad fint sagt, tack! Ja vi två pratar alltid igenom sånt där, men oftast så tar han bättre på det än vad jag gör. Han är väldigt obrydd av vad andra tycker (vilket är en grym egenskap tycker jag). Jag har aldrig reflekterat över det innan, men visst är det så. Folk bryr sig om vart vi åker på semestrar, vilka val vi
gör när vi renoverar, vad vi ger varandra för presenter, när vi tänker ta nästa steg i vår relation etc etc. Människor som vi faktiskt inte känner. Det är ju ganska speciellt. Numera skämtar jag ofta om det dock. Tex om P blir irriterad över att jag fixar mig länge innan vi ska äta picknick. Då kan jag säga ”Men glöm inte att det inte bara är vi som ska äta picknick, det är 50 000 personer till som ska få plats på filten och vara med”. Det är ju rätt sjukt egentligen. Men sammanfattningsvis så vet ingen vilket liv vi två lever ihop förutom han och jag, och därför spelar det inte så stor roll vad andra tycker.

8 kommentarer




10:17 | juni 21, 2017

Mina bästa tips för att komma in i mediabranschen

Fråga:
”Jag undrar hur man får ett sådant jobb som du fick? Hur gick det till för dig? Hade bloggen någon påverkan? Eller har du gått någon specifik utbildning? Är kontakter eller utbildning mest aktuellt på arbetsmarknaden idag? Jag minns att du i ett tidigare inlägg skrev att du ångrade ditt val av gymnasielinje och hellre hade velat gå media/kommunikation, och det är precis den utbildningen på gymnasiet som jag precis har avslutat.

Du är verkligen en förebild för mig, någon som satsar på sin karriär redan vid ung ålder för att faktiskt komma någonstans. Jag skulle mer än något annat vilja ha en karriär/jobb som du har, något inom marknadsföring/PR och som faktiskt gör någon skillnad. Förstår att ditt liv är jätte stressigt och hektiskt, men skulle verkligen uppskatta om du hade lite tid över att besvara några av dessa frågor jag har ställt.
Kram, Ellen”

Svar:
Hej Ellen! På luncherna när jag har egentid så jobbar jag med bloggen för att få ihop schemat, och självklart ska jag svara på detta! I mitt fall så hade jag en kontakt in på bolaget som gjorde att HR chefen lyfte CV:et i och med att 800 andra sökte jobbet. Kontakter får du genom att våga prata med andra människor om deras jobb på tillställningar, lägga till dem på LinkedIn direkt efter första träffen och sedan kan du alltid höra av dig. Tjänster och gentjänster. Min blogg har varit mitt heltidsarbete som jag strategiskt har arbetat med och därigenom skapat ett varumärke i branschen. Det var mina kunskaper bakom bloggen och inte bloggen i sig som gjorde att jag fick mitt jobb. De flesta jag träffar har pluggat marknadsföring, men vi är ett gäng som har skaffat oss kunskaperna och erfarenheterna själva. Det finns inte en väg till framgång, det finns 1000.

Det som är hett på arbetsmarknaden är DRIVET och VILJAN att lära sig.. Och hela din kommentar lyser driv! Det bästa tipset jag kan ge dig är att söka praktikplatser på marknadsavdelningar hos bolag som är kända i branschen. Kolla på vilka företag som marknadsför sig bra på Instagram som du följer. Arla, Flattered, ICA, Na-kd eller Kexchoklad tex. Eller hos bolag som oss, Schibsted etc som jobbar med annonseringen. Många som arbetar med marknadsföring hoppar mellan olika branscher, kläder och bilar tex för att den enda skillnaden är produkten som ska marknadsföras. Lycka till!

24 kommentarer