Det förekommer cookies på ellinorlofgren.se. Genom att fortsätta läsa på ellinorlofgren.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

19:27 | oktober 27, 2021

Vi är framme! Så gick flygresan och såhär bor vi…

Hej på er allihopa! Äntligen ett livstecken ifrån mig hehe. Vi kom fram i förrgår (efter en aningens tuff flight) och sen dess har vi mest fokuserat på att installera oss. Både i vår lägenhet, men också i området och vilka matbutiker vi ska gå till den närmste månaden osv.

Angående flygresan så har jag inte en enda bild ifrån den haha. Vi bokade två säten bredvid varandra (det kommer jag inte göra nästa gång utan boka med en plats emellan och hoppas på att ingen sätter sig där, alt boka en hel rad). Vi gick ju upp vid 02, och redan där så pajade vi Williams sömn. Så flygresan gick OKEJ…

Han var glad första halvtimmen. Sov kanske 20min, men sen var det bara konstant underhållning. Han var övertrött och vägrade somna = inte bästa kombon… Tjejen bredvid oss var tack och lov världens gulligaste och förstående! Sedan var första dygnet här nere rätt kaos också. Hans sömnkonto låg liksom på minus, och alla nya intryck var kanske inte bästa kombinationen då heller hehe. 

Tips är att köra ersättning/napp/klämmis vid start och landning iaf. Framförallt landning skulle jag säga. För att slippa lock i öronen som värker. Det slapp vi som tur var!

Jag har fått mycket frågor om vårt boende, men tyvärr kommer jag inte att dela varken nummer till ägaren eller vart den ligger först vi är hemma. Dels för att jag inte vill att alla ni ska veta exakt vart jag bor (tycker det känns läskigt) och dels för att kunna ge en ärlig rekommendation när vi har kommit hem! Win win för alla. Men den bokades via familjevänner till oss. Det finns även ett gäng boenden ute på AirBnb också.
Men vi trivs i alla fall jättebra! Den är i toppskick och läget är dröm. Vi hyrde bilen utav ägarna också, så den biten löste sig väldigt smidigt på flygplatsen. Då slapp vi stå och köra, fylla i formulär osv osv.

Något jag äter på semestrar (som jag aldrig äter hemma utav någon anledning?) är såna här små yoghurtar. Eller turkisk yoghurt med färsta bär och honung. Nom nom nom. Men utav någon anledning är det inte alls lika gott när jag ska rodda ihop det hemma haha.

Nu trivs i alla fall den här ungen som fisken i vattnet. Det passar honom väldigt bra att slippa lager på lager utav kläder, att äta färska frukter hela dagarna, och hänga med sina kömpisar.

Varför vi valde att åka till just Marbella, var ju faktiskt för att många vänner till oss är nere här just nu. Så första kvällen körde vi en gemensam middag med några stycken. Alla pojkarna här är födda med 4 månaders mellanrum. Hoppas att dom kommer ha mycket hyss och bus för sig när dom blir äldre hehe!!

Förhoppningsvis, om William typ skulle få svårt med vänner i skolan eller på fritiden, så kommer han i alla fall ha ett stort gäng av kompisar via familjen. Det känns tryggt. Och det skulle ju vara lyxigt för oss vuxna om alla barnen tycker om varandra i framtiden haha!!

Två peppade farsor som serverade grillat när vi kom.

Solnedgången var inte tråkig första kvällen heller!!! Som en tavla. Även om det blir kallt på kvällen, så är det ändå sååå behagligt. Och skönt att kunna sitta ute i shorts med bara en filt över sig.

Vid 01 körde vi hem. Jag däckade vid 02. Då hade vi varit uppe i 24h hahah. Jag var skapligt trött när jag vaknade morgonen därpå. Menmen, sånt glömmer man ju bort. Kvällar med vänner minns man ju. 

Hm vad mer har vi gjort? Typ ingenting. Jag har behövt jobba ganska intensivt, och har lite kvar nu de närmsta två dagarna. Men sen kan jag checka ut helt och fokusera på mina grabbar. Känns trist att inleda resan med jobb, istället för att typ hänga på en beachclub. Men äsch!! Det tar vi ikapp!!! Utan jobbet hade vi ju inte haft råd att åka hit liksom. Man får se det så.

Idag blev en rätt kaosig dag för min del. Men det tog jag igen på eftermiddagen, för då tog jag en kaffe med Evelyn, Julia och pojkarna.

Herregud vad man har saknat en glittrande pool och 25 grader.

Oversized kavaj och topp na-kd | Shorts H&M | Smycken, min design.

PLIKTEN KALLAR (tänkte jag skriva), men nu sitter jag faktiskt påklädd och färdigfixad och väntar på min skjuts ner till Monkey Club (tror jag det hette?). Jag och mina tjejkompisar ska dit och käka, och sedan gå vidare för drinkar tror jag. Ber även om ursäkt för min otroligt noppriga kavaj. Ni fattar typ inte hur mycket jag har använt den de senaste två åren. Trodde jag fick med min nya (en exakt likadan), men icke. Och glömde såklart nopp-maskinen. Nu måste jag dra!!!! Ciaoooo!

6 kommentarer



19:41 | oktober 26, 2021

Ska vi flytta? För- och nackdelar

Viktig info: Alla bilder i det här inlägget har jag hittat på Pinterest, så bilderna är alltså INTE ifrån visningen eller ”vårt” hus. Vi har inga bilder ifrån visingshuset alls. Därför får ni istället se bilder som är vår AMBITION att ”vårt” hus ska se ut en dag.

Hej på er allihopa! Hoppas allt är bra med er såhär mitt i hösten. Med mig är det toppen. Förutom att livet plötsligt KANSKE har fått en helvändning…

Såhär här det. För några dagar sedan gick jag och min kille förbi ett hus, la en lapp i brevlådan som vi har gjort tidigare, och plötsligt så hade vi blivit inbjudna till en privat visning(!). Vi har ju suttit bänkade framför Hemnet sedan vi flyttade in i vårt befintliga hus. Men detta är det första huset som har gett mig fjärilar i magen(!). TROTS att själva huset kanske är det mest OTIPPADE huset någonsin för oss. Men det spelade liksom ingen roll. Jag kände mig hemma där på något sätt.

Vi drömmer om mörkare färger på väggarna och färgglada fåtöljer.

Jag har på riktigt inte kunnat sova ordentligt sen vi la ner lappen, och i skrivandes stund skakar jag utav nervositet. För vi VET INTE hur vi ska göra. Så jag tänker faktiskt att ni ska få hjälpa oss hahaha!! Så HÅLL I ER. Lite längre ner i det här inlägget kan ni läsa om våra PLUS och MINUS med huset. Men först: lite härlig inspiration för hur vi tänker oss att huset kommer att bli.


Tänk tänk tänk att bo ett hus med snickarglädje? Bara en sån sak gör en ju knäsvag.

Tänk att se ut över vattnet ifrån sitt vardagsrum? Det är ju såna goals… Att… Att… Jag vet inte vad!!! Bara att kunna ge Bruno en gräsmatta hade känts så kul!


Vi drömmer om dubbeldörrar i rött. Och en färgsättning i två nyanser av grågrönt. 

Trappan som idag är täckt utav någon form av plastmatta, skulle lika gärna kunna se ut såhär. Pricken över i:et hade varit om handtaget till trappen hade varit klätt i läder. Väggarna hade gärna fått vara mörkt gröna också.

Så länge jag kan minnas har vi pratat om att ha en lönndörr. Och i det här huset är det fullt möjligt att ha det från vardagsrummet in till kontoret och gästavdelningen. 

Tänk att ha fiskbensparkett på hela nedervåningen?! (Idag är det flera olika typer utav golv, plastmattor, orange kakel ifrån 50-talet och en (tyvärr) suuuperliten träparkett.

Jag vill ha sånt här kakel (fast större plattor) i hall eller badrum typ! Det hade min killes familj på sin gamla gård och jag ÄLSKADE det. Rutigt golv kommer nu och för alltid vara det vackraste som finns.

Nedanför huset ligger en brygga, och där ser jag framför mig hur jag skramlar med porslin medan jag dukar upp för fika. Eller ja, jag ser framför mig hur jag öppnar en flaska bubbel till en brygg-fest också för den delen!!! 

Vi skulle börja kunna inreda med mer gamla möbler. Tex ett sånt här antikt vitrinskåp. Skriker typ!

Ingen utav oss har en ambition om att göra huset supermodernt. Tvärtom. Allt som står i huset vill vi ha gammalt, men färgmässigt kan vi gärna följa trender. Det är ju bara att måla om ifall man ändrar sig med tiden ju. Men att byta ut ett badrumsgolv eller ett helt kök är ju desto svårare.

Sa jag att huset hade två fungerande kakelugnar!?

Huset är ju ifrån 1800-talet. Men någongång på 50-talet så byttes alla fönster ut, och en del av all snickarglädje togs bort. Det var ju flådigt då på den tiden. Att modernisera. Men det är ju en av alla grejer vi drömmer om att återskapa. Jag kan ingenting om vilka stukaturer eller mönster som var tidstypiska då. Men det får man väl sätta sig in i den dagen det är dags. 

OK OK här kommer listan med alla PLUS med huset i alla fall:

PLUS:
+ Sjötomt.
+ Egen brygga + egen strand.
+ Stor potential att bli vårt drömhem.
+ Stor tomt med gräsmatta och plats för orangeri, garage, gästhus mm.
+ Vackert område med sekelskiftesvillor som grannhus åt alla håll.
+ Egen brygga där vi kan ha en bastuflotte och vår båt.
+ Vi slipper bygga ett hus ifrån grunden och kan göra all ”kul” renovering istället.
+ Nuvarande ägare vill ha utflytt om flera månader.
+ Massa fruktträd och bärbuskar.
+ Känns hemma.
+ Upcoming område.
+ Förmodligen en ekonomiskt bra affär (om vi planerar att bo där en längre tid) om man kollar på hur huspriserna har stigit i området de senaste åren.
+ Bruno får mer frihet.
+ Mer idyllisk uppväxt för William.
+ Nära stall för mig och nära till skjutbana för P.
+ Sinnessjukt vacker utsikt.
+ Ingen insyn.
+ Bergvärme.
+ Nära grymma lekplatser och promenadstråk.
+ Egen gästavdelning i huset, vilket i värderar högt.
+ Det finns två superfina fungerande kakelugnar.
+ Jag får plats med ett vitrinskåp hahaha.

MINUS:
– Dyrt.
– Känner ej till förskolorna därute.
– Ligger längre ifrån stan (10 min extra ifrån avfarten än idag).
– Ligger på andra sidan Nacka än där vi egentligen har velat bo (men vi hade aldrig aldrig aldrig haft råd med en sjötomt där).
– Vi behöver ork, energi, tid och pengar för att renovera i flera månader.
– Vi kan inte göra allt på en gång, utan kommer behöva bo i renoveringskaos samt förlika oss med tanken att bo i ett hus som inte är exakt det vi drömmer om just nu.
– Dom har hittat mögel på vinden.
– Lagfart och pantbrev är sinnessjukt pricy.
– Vi behöver dra om all el, byta tak, alla fönster mm mm. Dvs inte jätteroliga utgifter.
– Garaget är fallfärdigt.
– Gäststugan är obeboelig.
– Vi vet inte den exakta omfattningen av möglet i huset.
– q1 märkt hus, vilket vi inte vet exakt vad det betyder. Kanske ej FÅR göra det vi vill osv.
– Längre till en mataffär och Take Away-ställen.
– Vi behöver dra nytt VA.
– Värmepumpen behövs bytas ut.
– Kanske känns ”ensamt” på vintern när det inte är sommaridyll längre?

Ja, som ni ser handlar mycket om minuslistan alltså om ekonomi och inställning egentligen. För allt går ju om man vill. Sen får man ta renoveringen i etapper i så fall. Juste!!! Man får gärna utvärdera sina tankar, inte bara skriva ”KÖR” eller ”skit it!!”

Eftersom att huset är supersupergammalt, och man redan nu har hittat en massa mögel, så är jag såå rädd för att köpa det och så visar det sig att huset är i ännu sämre skick än vad vi trott. Självklart kommer vi ta in en oberoende besiktningsman oavsett, men ändå. När man köper lägenhet så behöver man ju inte tänka lika mycket på saker som kan stå en dyrt. Medan det med hus är det en djungel…

När vi köpte vårt nuvarande hus, så var ju det ganska nybyggt. Men trots det så kan ju allt hända liksom. Det hade bara känts så mycket mer tryggt om säljarna hade kunnat tänka sig att använda Länsförsäkringars tjänst, LD+. Då slipper säljaren slipper betala om det visar sig att det finns dolda fel. Dvs så innebär försäkringen en trygghet även för mig som köpare(!). För om jag hittar brister kan jag vända mig direkt till Länsförsäkringar för en saklig bedömning av om det är ett fel som säljaren ansvarar för eller inte. Om det är ett fel som säljaren ansvarar för betalas också ersättning ut från försäkringen. 

Det vill jag använda mig utav när vi säljer också. Det finns alltid en risk att man säljer till några som kanske häver köpet, eller kräver en på en massa pengar i efterhand… Det går tyvärr inte att försäkra sig mot. Försäkringen täcker däremot det belopp man som säljare kan bli skyldig att betala pga dolda fel. Dessutom får man bland annat försäkringsbolagets hjälp att utreda felansvaret samt att förhandla med köparen om det skulle uppstå diskussion/tvist.

Det är tryggt för både köpare och säljare att använda sig utav LD+ alltså!!!! >>KLICKA HÄR<< för att komma till Länsfast hemsida för att läsa mer om vad man ska tänka på vid husköp. Eller husförsäljning.

Jag kan knappt sova eller äta för att tankarna snurrar så mycket… Så snälla snälla hjälp oss! Hur hade ni resonerat?! Speciellt ni som har köpt ett hus med mögel!!! Kommentera nedan.

29 kommentarer



17:59 | oktober 17, 2021

Ett naket och ärligt inlägg om varför vi skaffade nanny

Herregud mina vänner! Har tiden någonsin gått så fort som när man fick barn? Ingen rolig resa och inte ett enda roligt jobb i världen kan ens mäta sig med det, kan jag säga er.

Jag har ju varit rätt öppen med att de senaste månaderna har varit hektiska. Att vara egenföretagare har ENORMA fördelar (det finns en anledning till att jag fortsätter att vara egen år efter år). Tillexempel så behöver jag inte bara leva på mammapenningen (eftersom att jag själv har bestämt att jag ska jobba några h i månaden och därmed får jag in pengar). Jag har ingen chef som väntar på mig en viss tid, utan alla tider i min kalender har jag bokat in själv. Planerar jag för det så kan jag ta ledigt strödagar hit och dit när som helst.

Poncho H&M | Tights Aimn tror jag | Skjorta H&M | Boots na-kd | Väska Valentino

Dessutom är min bransch kvinnodominerad och mitt jobb går ut på att offentligt porträttera mitt liv i bild och textformat. Så det är socialt accepterat att ta med sig barn på både events och möten (goals så borde det vara i alla branscher kan man tycka). Ja, allt som underlättar i livet med småbarn och planering med andra ord!

Men sen finns det ju också stora nackdelar, som jag inte hade märkt av först jag blev gravid. Tex stod jag i stilettklackar i en fotostudio och plåtade kampanjbilder i v38 när foglossningen nästan fick mig att trilla av pinn. Allt ansvar för försäljning och marknadsföring kring min smyckeslansering jag hade inplanerad då, låg på mig.

Jag svarade på jobbgrejer timmar innan förlossningen och likaså när den var färdig. Så även om mitt jobb är flexibelt (jag valde ju själv att svara, det var ingen annan som satte den pressen på mig alltså) så kan ingen hoppa in i mitt ställe. Vilket ju blir svårt när man behöver vabba tex. Jag kan inte heller ta ut en ”vanlig” föräldrarledighet även om jag hade velat, för då hade jag inte haft ett jobb att komma tillbaka till. Men just den punkten är ju något som jag alltid har vetat om.

Men fördelarna jag har fått känna på hittills som egenföretagare under alla år fram tills nu, tar ändå ut sin rätt första året med bebis. För då tävlar plötsligt jobbet och ens bebis om min tid. För rent instinktivt väljer man ju tiden med sitt barn. Men jag kan inte alltid göra det. En ångesttanke helt klart, men som jag ändå har haft många år att processa. Det kom inte som någon chock att jag inte skulle kunna vara hemma så mycket som jag ville. Då skulle jag behöva ta en vanlig anställning, och det vägrar jag. Det får min kille göra i så fall.

Varför jag delar med mig utav det här, är inte för att jag på något sätt beklagar mig och tycker synd om mig själv. Jag är själv uppväxt med en ensamstående mamma till mig och mina tre syskon och jag är ju inte i närheten utav att slita så mycket som henne, herregud jag fattar det.

Jag delar med mig utav detta för att:
1) Mitt yrke tas ju fortfarande inte på allvar och förlöjligas. Som att ”vem som helst” kan göra det, och ”hur mycket tid kan det ta att bara fota en bild till IG egentligen?”(som att det är det enda mitt jobb går ut på). Men egentligen är det som att driva vilket enmannabolag som helst.
2) För att visa att jag också slits alla de tankar som kommer på köpet när man blir förälder. Speciellt på punkten att som kvinna ge vika för min karriär, eftersom att en man aldrig förväntas det. Någonsin.
3) För att jag inte har läst om någon annan som känner såhär.
4) För att ta bort tabun kring barnvakter.

När jag blev gravid så hade min kille ett jobb. Idag har han två. Vi båda har det fortfarande flexibelt, men när vi väl har något viktigt inbokat så kan halva vår lön den månaden hänga på det. Vilket ni ju hör själva är ett enormt laborerande. I båda våra jobb så ingår det att möten avbokas, eller bokas upp, med väldigt kort varsel. Så ofta får vi ta timme för timme vem som har hand om William. Så råkar vi dubbelboka oss blir det indirekt en konflikt som mynnar ut i ”vems jobb är viktigast”. För den som tar William blir ju indirekt den som riskerar att bli utan ersättning, eller riskerar att göra en kund besviken. Det här är ju inget unikt för oss alls, utan såhär har ju alla egenföretagare det, och egentligen alla par som har ett barn på förskolan som blir sjukt etc.

Jag har dragit ner på så mycket jobb jag kan, för att P’s bolag ska kunna blomstra. Vilket det också har gjort! Men när jag väl har något inbokat så måste jag jobba. Jag kan liksom inte vika mig på den, för då skulle mitt bolag gå i konkurs. Men samtidigt vill jag vara med William och vara en stöttande partner. Och det är ju ömsesidigt för P också.

När hjärtat slits mellan flera saker man älskar, så är det alltid jobbigt. Min lillasyster var Au Pair i USA i två år, och kom hem i somras. Och när hon på det mest självklara och lättsamma sättet tog William i sin famn för första gången och gick och gjorde ett blöjbyte, så blev jag verkligen introducerad för hur enkelt det hade varit med en nanny. Det behöver inte vara konstigt, utan det samspelet kan falla sig helt naturligt.

Min tanke var ju att hon skulle hjälpa oss vid sidan av sina studier hela hösten hehe. Men sen kom hon in i Luleå, och plötsligt gick inte familjen Löfgren Österlunds schema ihop sig längre. Min mamma har inte gått i pension ännu och min svärmor bor för det mesta i Skåne. Så därifrån kan vi tyvärr inte få någon support. Så en dag signade P upp sig på en nanny-site, och plötsligt hade vi en intervju med världens gulligaste tjej.

Vi började stegvis med att hon tog W någon timme hit och dit, tills att hon är hemma med oss 10-16 på torsdagar. Och det är seriöst det bästa beslutet vi någonsin har fattat som föräldrar! Vi är inte längre föräldrar som stressat behöver svara på mailen medan vi matar W (uschhhhh vad vidrigt det är för samvetet). Utan vi är mer närvarande än någonsin skulle jag tro? Eftersom att torsdagarna är jobbdagar, så  behöver vi inte akut svara på något under tiden man har William. Man hinner ta igen allt på kvällarna när han har lagt sig. Och medan vi kan foka till 100% på jobb på torsdagar så får William 100% uppmärksamhet utav någon annan. För familjefridens skull så mår vi alla så mycket bättre nu, eftersom att det är mindre stress och mer struktur. Förhoppningsvis kommer det här upplägget funka så pass bra att vi kan vänta lite med förskolan. Vi får se!!

När jag öppnar upp mig om det här för andra kvinnor som har drivit eget eller som inte har kunnat/velat ta mer ledigt än sina män, så har tydligen alla gjort exakt likadant som oss. Jag hade ingen aning om det? Under alla år jag har lusläst internet, så har jag aldrig följt någon i Sverige som har varit öppen med att dem tar in hjälp. Att dem har haft en barnflicka eller en förälder som har bott hemma hos dem alltså. Utomlands har det ju alltid varit standard, om man inte vill bli hemmafru på heltid såklart. Men i Sverige, trots att vi är ett så jämställt land, så förväntas fortfarande inte män ta ut halva föräldrarledigheten. Och trots att kvinnor arbetar lika mycket som sina män, så förväntas vi ta 100% ansvar för allt som berör barn också. Och det upplägget funkar tyvärr inte i vår familj. 

Så! Går ni i tankar på att ta in hjälp, om så bara att grannbarnet tar en promenad med ditt barn i 1h, så gör det!Även om ni inte behöver jobba under er lediga tid såsom vi, så behöver alla föräldrar egentid för att samla kraft och ork <3 Kom ihåg det <3 Så har ni möjlighet att ta in hjälp, våga göra det! 

1 kommentarer