Det förekommer cookies på ellinorlofgren.se. Genom att fortsätta läsa på ellinorlofgren.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

20:38 | januari 31, 2021

Mitt content visar vem jag är – stalker förföljde oss

Söndag mina vänner! Jag har haft mamma över på besök för att slippa sova själv. Min kille var nämligen borta över natten, så dem ville säkra upp IFALL jag skulle få värkar. Inte för att jag själv trodde det, men det vore ju inte superkul om det hade hänt och jag var ensam hemma haha. Är ju dessutom rätt rädd för att vara just ensam hemma. Anledningen till det kan vi ta en annan gång, men jag är helt traumatiserad efter ett år av min uppväxt när en stalker hängde runt vårt hus. Vi skaffade ju bland annat Bruno för att jag skulle känna mig lite tryggare härhemma, men han är ju lika rädd som jag så han skrämmer snarare upp mig ännu mer hahaha.

Vecka 37 nu.

Jaja. På tal om något annat så är jag så så såååå glad över att jag tillslut fick studiobilder tagna utav en riktig fotograf på magen. Jag trodde ju inte att det skulle bli av pga Corona, så för typ 3månader sen grät jag en skvätt över tanken på att inte ha några fina bilder att titta tillbaka på ifrån den här tiden. Och att jag ju faktiskt aldrig vet ifall jag kommer att bli gravid igen. Men nu har jag bilder i alla fall tack vare smyckeskollektionen vilket känns så kul!

Ni var flera som tipsade om fotografer, bland annat @smallpigart som jag tillslut ended up with. Så TACK för att ni gjorde det<3 Hon arbetar med precis det bildspråket som jag älskar. Minimalistiskt, sterilt och med olika ljus. Dessutom fick jag redigera alla bilder själv, vilket alla fotografer inte är okej med. Och då kan det bli svårt för mig att jobba ihop. Jag har ju mitt bildspråk, fotografen sitt. Så då behöver vi mötas på mitten<3 Sen tycker ju inte alla influencers såhär, och jag önskar att jag var mindre brydd, men jag ÄLSKAR verkligen mitt jobb när man får till bilder som känns 100%.

I och med att jag jobbar med foto och tycker att det estetiska är kul (och att jag verkligen tror att bilder kan visa vem jag är/vad man står för/vad man känner) så var det viktigt för mig att graviditeten fångades på rätt sätt. Eller ja egentligen ALLT jag gör. Alla företag har ju sitt bildspråk, och det har ju jag i mitt företag också<3 Även om jag inte ser på det på det sättet, så är det ju rent krasst så ifall man ska hårddra det. Det kanske underlättar för någon att förstå, om man tycker att det verkar fånigt.

Jag hade tex inte velat köra en fotografering i en skog med dimma invirad i sjalar eller på en äng iklädd tyllkjol eller i en säng omringad av röda rosor… Såsom andra fotografer förslog. För det hade inte varit ”jag” om ni förstår?

Men det är svårt det där med content och bildspråk. Det blir en krock härinne på bloggen. Och jag blir ledsen på mig själv som har låtit de här tankarna ta över även härinne. OKEJ att jag är hård med det i mitt flöde på Instagram. Där VILL jag vara filtrerad. Men annars har ju jag alltid lagt upp lika estetiskt fula grejer på Instagram Story som härinne. Men sen min paus i somras när jag var gravid i smyg/hade semester och inte fotade något – så kom jag aldrig in i att fota ”vardagsgrejer” in hit. Jag måste bli bättre på det!! Jag älskar ju själv att följa bloggar som känns som dagböcker online. Det är ju min ambition att ni ska känna härinne.

Jag kanske visserligen inte ska vara sååå hård mot mig själv, för vardagen är ju inte jättespexig just nu. Det hade mest blivit bilder på vår tv tagna ifrån vår soffa om jag skulle visa EXAKT vad vi gör i veckorna hahaha. Då kanske det är nice att få lite ”finare” bilder mitt i allt? För jag antar att ni också mest ligger hemma i soffan och degar just nu?

Ikväll vad jag en stolt svensk, för Sverige spelade ju final i handbolls VM. Tyvärr blev det ett silver mot Danmark. Men den största vinsten är att min kille har blivit lika besatt av att kolla matcher som jag. Wieee!

2 kommentarer



10:54 | januari 29, 2021

Vår mini babyshower

Hej alla!!! Idag är det fredag och i söndags blev jag och mitt hjärta överraskade utav våra vänner med en mini-babyshower. Så hela den här veckan har jag svävat på moooln. Tanken var ju ifrån första början att jag och P själva ville styra en babyshower för alla våra vänner. Alltså blandat killar och tjejer, med drinkar och tilltugg. En fest liksom! Dels för att P också ville fira att Bumlingen är på G och att han ska bli pappa. Men också att vi har så många gemensamma vänner, men också separata på varsina håll. Men sen kom Corona och hit us hard så de planerna la vi ju ner ganska snabbt 🙂

Sedan var jag helt inställd på att det inte skulle bli någon babyshower eftersom att vi själva inte styrde upp någon. Vi har ju varit rätt isolerade den här hösten och jag har träffat Elin två gånger och min andra bästis Carro noll gånger. Så jag hade pratat med dem också om att vi får styra något sen när pandemin är över. I alla fall så blev jag ju rätt deppig där innan julen för att jag hade varit så instängd, så tillslut när barnmorskan röt till på skarpen så valde vi ut två kompispar som bor härute i Nacka att umgås med då och då. Och det var alltså dem + ett par till som överraskade oss i söndags!!

Men jag tänker att vi tar allting ifrån början. I förra veckan så frågade Ebba och Erik om jag och P kunde komma över på söndagen för att barnvakta deras dotter Ingrid (P är hennes gudfar) och vi var inte sena på att tacka nej.

P var så himla konstig när han berättade varför Ebba och Erik behövde hjälp. Och eftersom att vi går in i karantän den 1a feb så tänkte jag att dem kanske skulle överraska en fika med bara oss och typ ett ”hejdå” inför karantänen. Så jag hade ändå att något var på känn (hahaha alltså P är sämst på att ljuga så vem som helst hade kunnat läsa av hans ansiktsuttryck kan jag lova).

… Men sen kom vi dit, klev vi innanför dörren och jag kastade upp Ingrid i min famn… Och plötsligt så stod vårt lilla crew av vänner där i hallen och överraskade oss. Jag är fortfarande (by this day) helt chockad och kan inte riktigt förstå att det hände hahah!! Sedan fick jag ett band över bröstet och plötsligt stod jag mitt i min egna babyshower. Vad i hela friden!

Där och då ångrade jag så mycket att jag inte duschade håret på morgonen och drog på mig något festligare haha… 

Nog för att jag älskar mina vänner gränslöst och nog för att jag är evigt tacksam för att dem ens tog sig tiden att styra ihop den här babyshowern(<3). MEN jag måste jag ändå säga att det jag blev mest glad över var att dessa små tösorna var med<3 Det hade inte varit en riktig fest utan dem!! Mina tjejer<3 Jag är så tacksam över att vi alla bor grannar och att jag kommer få vara så nära en del utav deras liv och uppväxt. Får en liten tår i ögat när jag tänker på det.


Hela ligan! Plus Erik som fotar. Jag är så tacksam för att jag har er alla i mitt liv <3 Tack för allt fix bästa ni <3

Efter det högg vi in på buffén med flera utav mina absoluta favoriter. Bla sega chokladbrownies med havssalt på<3

Mellan allt ätande så blev det en del lek också.

Hehe eh tillslut däckade Bruno.

Lussie och Lurken<3

Vi är ju inte ensamma i vårt gäng om att vänta tillökning, och om bara något år så kommer vår lille Bumling ha ca 15 vänner födda samma år som honom. Jag kan inte förstå att vi är så privilegierade att gå igenom den här livsresan (som det ju faktiskt är att bli förälder) TILLSAMMANS med så många vänner. Allt är ju så nytt och okänt. Så jag har massor av kompisar att bolla och klaga tillsammans med, och P har ett gäng killkompisar att välja och vraka bland när han ska bolla frågor kring papparollen<3

Sedan var det paketöppning! Alltså hahaha jag kan inte sluta skratta av lycka för hur fina vänner vi har som hade lagt ner så mycket omtanke och kärlek i all sin planering för söndagen. Vi fick ett ASFINT ”duk set” (säger man så? tallrikar/mugg/sked mm i silikon) i beige som jag hade kollat på. Och en Bumbo samt en flytväst inför alla sommardagar på båten. Tre saker vi verkligen kommer att få användning för, tack snälla alla ni<3

Och tack alla vänner som inte var med också, och som stöttar och hejar <3 Det är ju konstiga tider just nu, men ni vet vilka ni är och jag är så glad över att ha er i vårt liv<3

Två förväntansfulla personer som är så redo för att bli föräldrar nu<3 Herregud vad vi längtar nu <3 

Återigen stort tack till Ebba, Erik, Stork, Fellan, Lussie och Lurken för all kärlek ni gav oss i söndags. Vi känner oss som världens rikaste människor <3

0 kommentarer



10:35 | januari 29, 2021

Behind the scenes


Klänning här (adlink) jag har strl L nu men M hade också funkat (är en S vanligtvis). Skor gamla ifrån na-kd. 

Hellos los friendos! Finally är er Ellinor back on track efter några dagar off. Min ADHD-hjärna kan vara fantastisk, men den är mindre charmig när jag har något stort på G. För då är det det ENDA som jag kan koncentrera mig på. I det här fallet: smyckesfotograferingen. Sedan river vi ju köket och bygger ett nytt uppepå det samt att jag försöker gå in i ”förlossningsmode” eftersom att det bara är 3 veckor kvar nu haha. I alla fall, så alla blogginlägg jag har skrivit har skickats rakt ner i soptunnan för att jag har tyckt att dem har varit för dåliga.

Men nu är förlossningen gjord (eh edit: fotograferingen menar jag!) och 2 av 3 samarbeten som ska läggas upp nu i dagarna är inspelade och klara. Skönt! Idag har jag redigeringsdag, dvs: alla 1500 bilder som togs igår ska sollas ut, redigeras (på vissa bilder behöver jag gå in på detaljnivå och fixa ljuset på smyckena etcetc så att smyckena verkligen ser ut på bild som irl). Jaja, det lär ta ett par timmar men deadline är på söndag så det är bara att hugga i! Jag älskaaar ju den här delen av mitt jobb.

1 kommentarer



00:05 | januari 28, 2021

Fixar mig inför fotografering

Jag kommer jag kommer jag kommer mina raringar!!!! Det har bara blivit lite mycket den här veckan iom lanseringsfotografering för smyckeskollektionen imorgon. Det går ju inte riktigt att jobba som vanligt med presskontor osv, så allt har tagit lite länge tid. Men tack vare teamet på Safira så har allt löst sig så smutt. Tanken är att bilderna ska plåtas i en studio så jag slipper springa runt på stan som sist. Det kommer gå mycket snabbare den här gången också (trots noll personer som sminkar mig/strukturerar upp location/fixar hår osv – det är ju bara jag och fotografen!). Men det är för att kollektionssläppet är mycket mindre den här gången. Totalt 5 smycken (lägg till 5 till i silver som ska plåtas) plus att dem ska fotas i både outfitbild/detaljbild/produktbild vardera. Jaja det kommer gå toppen det är jag övertygad om.

Jag har påbörjat massor utav inlägg till er den här veckan. Men ni vet hur min adhd hjärna funkar vid det här laget. Den kan bara ha fokus på en stor grej åt gången. Och i detta fallet: fotograferingen. Dvs: allting annat har blivit halvdant = jag vägrar att lägga upp pga att det inte håller måttet. Men jag lovar, jag skulle aldrig glömma er och framförallt inte skita i er. Jag har ju uppdaterat min story desto mer. Men det har ni ju förmodligen redan märkt ehehe. Nu ska jag försöka sluta piffa med min BUS och lägga mig och sova. Klockan ringer om 6h. Puss!!!

3 kommentarer




17:09 | januari 22, 2021

Hur hamnade vi här?


”Herregud VEM börjar renovera i slutet utav en graviditet precis? Man kan väl bara vänta? Det känns sjukt onödigt att dra på sig den stressen..?”
”Innan jul så tänker jag att jag går på mammaledighet, så har jag två månader att bara komma ner i varv inför förlossningen!”
”Smyckeskollektionen lanserar vi till sommaren så jag kan vara gravid i lugn och ro och ta god tid på mig efter förlossningen” 

 

Det här är alltså citat ifrån (håll i er nu)… MIG! Har jag hållit fast vid något utav det här? Näe. Hahaha ibland är saker så mycket lättare sagt än gjort. På ett sätt undrar jag varför jag i hela friden har tagit på mig såhär mycket energikrävande grejer både privat och i jobbet så tätt inpå förlossningen. Men samtidigt så är jag SÅ TACKSAM över att ha ett jobb som jag tycker är så pass kul att jag frivilligt har axlat allting? Jag har egentligen absolut noll ork till allt ovanstående som är på G just nu. Men det är så satans kul så kroppen jobbar på i ett rent lyckorus.

Nu låter det som att jag jobbar ihjäl mig kanske, men trots att arbetsdagarna den här veckan har varit 08-23 så är jag bra på att ta både fikapauser (heh) och långa bad mellan varven (samt att jag ju faktiskt har haft ett sjukt lågt tempo hela hösten).

Mitt motto i livet är ju att fika minst en gång om dagen. Men eftersom att jag enbart cravade KÅL (vem f*n är man?) det första halvåret som preggo så får jag ta igen det nu. Det finns ingen tid att spilla känner jag!!! Nya mottot är att: fika MINST en gång om dagen. Hoppas ni har haft en magisk vecka mina fina!!!

0 kommentarer