Det förekommer cookies på ellinorlofgren.se. Genom att fortsätta läsa på ellinorlofgren.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

14:49 | januari 21, 2018

Att aldrig någonsin landa i någonting

Idag, liksom under alla resor jag gjort i hela mitt liv, så har jag tagit mig tiden att fundera. Jag har ofrivilligt blivit utelåst från mina tidigare tankemönster. Jag ser djupare lager. Reflekterar bredare. De senaste dagarna har jag inte läst några andra Stockholmsbloggar. Vanligtvis är jag som vilken bloggläsare som helst och kan utan problem plöja igenom 20 stycken i ett nafs. Tre gånger om dagen.

Idag på stranden hörde jag mig själv prata om valet mellan större lägenhet, sommarställe eller att ta det lugnt och istället satsa på ett hus om några år. Jag funderade på jobb, samarbeten, projekt. Vad jag har tagit mig an och drömmer om att ta mig an. Vilka känslor jag har bearbetat och vilka som jag har sopat under mattan.

… Dessa sakerna sammanvävt fick mig att känna att jag verkligen måste jobba på min rastlöshet. För jag landar ju aldrig i någonting? Tar jag mig an en uppgift så kan jag aldrig slutföra den med känslan att resultatet blev bra. Jag måste peta i det tills det blir helt perfekt. Detta gör att jag byter ut saker på löpande band. Jag hinner knappt vara tillfreds med ett jobb jag är glad över, tills jag ska byta ut de nöjda känslorna genom att engagera mig i någonting nytt. Jag hinner knappt tycka om min lägenhet innan jag vill sälja den. Och detta är inget härligt karaktärsdrag. Det är inte definitivt inte den bästa versionen utav Ellinor Löfgren.

Det handlar inte om att jag vill tygla min ”allt eller inget personlighet”. För även om det är min största svaghet är det mitt starkaste vapen också. Utan det handlar mycket om det där ”Storstadssyndromet”. Att aldrig känna att något räcker eller är tillräckligt. Har vi renoverat köket vill jag ändå installera en dyrare vinkyl eller påbörja förvandlingen utav hallen. Jag hinner inte ens landa i att jag tycker om något innan jag vill byta ut det. Jag vill göra ALLT, helst igår.

Jag avundas vänner som bokar upp semestern med att fixa terassen på landstället. Och sen bara gör det! INTE fixa terassen OCH en pool, och en brygga, och taket, och köket, och badrummet plus åka utomlands två gånger samt köpa hund.

Jag vill bara lära mig att landa i saker. Inte HASTA.

Förlåt för mitt defusa inlägg. Men när man träffar befolkningen här i Afrika och inser hur tillfreds dem är med sig själva, sin omgivning och sitt liv så blir jag arg på mig själv. Jag är väldigt tacksam av mig, är närvarande i stunden och ändå en väldigt enkel person. Men jag hastar. Pushar saker till sin yttersta spets så att den där goda tanken man hade från första början tillslut bara blir ett stressmoment för att man har åtagit sig så mycket.

En typisk grej som jag och egentligen alla mina vänner i Stockholm gör. Men som inte existerar bland mina vänner som bor i mindre städer.

Och jag känner mig självupptagen när jag håller på såhär. Jag vrider ju ut och in på mig själv och mitt liv för att hitta saker att förbättra. Jag blir rentutav äcklad av detta beteendet.

Om det inte är en dödssynd att vara egoistisk och självupptagen så borde det vara det. Den sortens människor är inga jag avundas – så håller jag själv på att förvandlas till en nu?

Nej fyf*n. Man kanske bara ska fly Stockholm och istället flytta ner hit till Afrika och arbeta med hemlösa barn? Jag tror helt ärligt att jag hade blivit dubbelt så lycklig då. Om inte trippelt. Vilken hemsk tanke och bekännelse. Men så är det nog?


16 kommentarer



16 kommentarer om “Att aldrig någonsin landa i någonting”

    Tänkvärt inlägg. Funderar själv på det ibland, när jag har köpt den senaste inredningen/elektroniken/kläderna så vill jag bara ha mer. För stunden är man nöjd, men fort vill man ha mer. Prylar är ingenting som ger långvarig lycka.

    Svara

    Tänkvärt inlägg. Funderar själv på det ibland, när jag har köpt den senaste inredningen/elektroniken/kläderna så vill jag bara ha mer. För stunden är man nöjd, men fort vill man ha mer. Prylar är ingenting som ger långvarig lycka.

    Svara

    Det är så det är i Stockholm innerstad. Du ska vara skitsmal men älska vin och bakispizza. Du ska festa på de coolaste klubbarna till tre på natten och gå upp till jobbet kl 05.30 för att hinna gymma innan. Du ska vara mån om karriären men också om familje livet. Alla åker på samma resor, går till samma restauranger och känner varandra. Det är inte ditt fel att du tänker som du gör och blir stressad. Staden är så himla skev och folk försöker alltid ”one up” varandra (större lägenheter, nyare kök, bättre sociala medier). Jag är väldigt glad att jag flyttade därifrån

    Svara

    Det är så det är i Stockholm innerstad. Du ska vara skitsmal men älska vin och bakispizza. Du ska festa på de coolaste klubbarna till tre på natten och gå upp till jobbet kl 05.30 för att hinna gymma innan. Du ska vara mån om karriären men också om familje livet. Alla åker på samma resor, går till samma restauranger och känner varandra. Det är inte ditt fel att du tänker som du gör och blir stressad. Staden är så himla skev och folk försöker alltid ”one up” varandra (större lägenheter, nyare kök, bättre sociala medier). Jag är väldigt glad att jag flyttade därifrån

    Svara

    OAVSETT vad du tillslut lyckas landa i så måste du lova att du fortsätter ha tillgång till internet iaf så du kan fortsätta skriva om och dela med dig av just sånna här känslor och tankar!
    När jag fick riktig hjälp och tillslut äntligen lyckades genomföra/slutföra en HEL adhd utredning och fick reda på (förstod vad dettta kunde hänga ihop med och kanske bero på) att min adhd var väldigt ”fysiskt lagd” så blev min ständiga rastlöshet så mkt mkt bättre! Så ge inte upp!!! Ge inte upp du är bäst!
    Du är bäst!

    Svara

    OAVSETT vad du tillslut lyckas landa i så måste du lova att du fortsätter ha tillgång till internet iaf så du kan fortsätta skriva om och dela med dig av just sånna här känslor och tankar!
    När jag fick riktig hjälp och tillslut äntligen lyckades genomföra/slutföra en HEL adhd utredning och fick reda på (förstod vad dettta kunde hänga ihop med och kanske bero på) att min adhd var väldigt ”fysiskt lagd” så blev min ständiga rastlöshet så mkt mkt bättre! Så ge inte upp!!! Ge inte upp du är bäst!
    Du är bäst!

    Svara

    Snälla prata om Afrika som en kontinent. Du är i Sydafrika och inte i resten av de 54 staterna belägna i kontinenten…. Blir väldigt skevt annars med tanke på att Afrika är en kontinent fylld med diversitet på ALLA plan inom och mellan länderna. I övrigt, bra blogg!

    Svara

    Snälla prata om Afrika som en kontinent. Du är i Sydafrika och inte i resten av de 54 staterna belägna i kontinenten…. Blir väldigt skevt annars med tanke på att Afrika är en kontinent fylld med diversitet på ALLA plan inom och mellan länderna. I övrigt, bra blogg!

    Svara

    Hej! Förstår verkligen att du menar väl, och att det inte var huvudtanken i ditt inlägg, men snälla försök att inte använda termen ”befolkningen här i Afrika”. Mer för att du skulle aldrig säga så om Europa, eller ens Asien. Du har mött personerna i den by/stad du bor i för tillfället, referera till dem <3 Denna bild av "hur människa i Afrika är" bidrar till en generalisering av befolkningen av en hel kontinent och tiotals länder – även om attributen du ger dem i detta inlägg är menade att vara positiva. Det bidrar även till en trivialisering av utveckling och progressivitet på kontinenten. Bara en tanke till nästa gång, formuleringar spelar roll. kram!!

    Svara

    Oj förlåt!! Var såklart ej meningen. Fattade inte vad du menade först pga tänkte att det var självklart att jag inte hade skrivit Afrika, men sedan läste jag mitt inlägg och ba shit!! Så bra att du kommenterar!!! Tar naturligtvis till mig och gör om. Kram!!!!! <3

    Svara

    Hej! Förstår verkligen att du menar väl, och att det inte var huvudtanken i ditt inlägg, men snälla försök att inte använda termen ”befolkningen här i Afrika”. Mer för att du skulle aldrig säga så om Europa, eller ens Asien. Du har mött personerna i den by/stad du bor i för tillfället, referera till dem <3 Denna bild av "hur människa i Afrika är" bidrar till en generalisering av befolkningen av en hel kontinent och tiotals länder – även om attributen du ger dem i detta inlägg är menade att vara positiva. Det bidrar även till en trivialisering av utveckling och progressivitet på kontinenten. Bara en tanke till nästa gång, formuleringar spelar roll. kram!!

    Svara

    Oj förlåt!! Var såklart ej meningen. Fattade inte vad du menade först pga tänkte att det var självklart att jag inte hade skrivit Afrika, men sedan läste jag mitt inlägg och ba shit!! Så bra att du kommenterar!!! Tar naturligtvis till mig och gör om. Kram!!!!! <3

    Svara

    Oj vad jag känner igen mig! Kanske är det Stockholm för din del, men jag bor i Malmö och känner precis samma sak. Det är ett drag jag både hatar och älskar, för även om det gör att jag har svårt för att känna ro så är jag glad för de drivkrafter den egenskapen för med sig. Och jag tänker att man kommer (förhoppningsvis) bli klokare med åren och kanske även lite lugnare. Så länge man har fötterna kvar på jorden och hjärtat på rätt ställe tror jag det är okej att vilja ha allt. Jag blir också trött på mig själv, men vet att det helt enkelt är så jag funkar. Hoppas din resa är riktigt bra, tack för dina tankar!

    Svara

    Oj vad jag känner igen mig! Kanske är det Stockholm för din del, men jag bor i Malmö och känner precis samma sak. Det är ett drag jag både hatar och älskar, för även om det gör att jag har svårt för att känna ro så är jag glad för de drivkrafter den egenskapen för med sig. Och jag tänker att man kommer (förhoppningsvis) bli klokare med åren och kanske även lite lugnare. Så länge man har fötterna kvar på jorden och hjärtat på rätt ställe tror jag det är okej att vilja ha allt. Jag blir också trött på mig själv, men vet att det helt enkelt är så jag funkar. Hoppas din resa är riktigt bra, tack för dina tankar!

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Jag accepterar villkoren som finns här